Oj, nu gick det snett – vem betalar? - Entreprenörers ansvar för utvecklingsfel enligt konsumenttjänstlagen

Sammanfattning: Under 1990-talet och fram till 2007 var det vanligt förekommande att byggnader uppfördes med en så kallad enstegstätad fasadkonstruktion. Det byggdes omkring 15 000 – 30 000 bostadshus med denna konstruktion, vilka omfattar 110 000 – 160 000 bostäder. Ett stort antal av byggnaderna uppförda med den aktuella fasadkonstruktionen fick fukt- och mögelskador redan efter några år. År 2007 uppmärksammades problematiken med den enstegstätade fasadkonstruktionen i Sverige och det uppstod en omfattande diskussion kring metoden och fuktproblemen. Problematiken illustreras väl av Myresjöhusfallet, NJA 2015 s. 110, där några tiotal villaägare stämde entreprenören med anledning av fukt- och mögelskador. Entreprenören hävdade bland annat att det förelåg utvecklingsfel och att bolaget således inte skulle ansvara för det. Konsumenttjänstlagen (KtjL) var inte tillämplig i fallet och frågan om utvecklingsfel behandlades inte. Högsta domstolen (HD) kom fram till att det förelåg fel i entreprenaden. Det kan tänkas uppstå andra tvister vid konsumententreprenader där så kallade utvecklingsfel föreligger och KtjL är tillämplig. Frågan är då vad utgången skulle bli. Denna framställning behandlar frågan om utvecklingsfel kan anses ingå i felbegreppet i KtjL. Uppsatsens slutsats är att utvecklingsfel omfattas av felbegreppet i KtjL vid två situationer. Antingen om det rör sig om en småhusentreprenad eller om det rör en konsumententreprenad där ansvar för utvecklingsfel får anses avtalat parterna emellan. Vad som avses med utvecklingsfel på konsumententreprenadsområdet är inte givet. Det saknas en lagstadgad eller annars vedertagen definition. Olika källor ger utvecklingsfel olika innebörd. På produktansvarsområdet finns en lagstadgad definition och frågan om denna även kan gälla för konsumententreprenader har behandlats. Med tanke på att rättsområdena är särpräglade och väldigt olika varandra är det inte möjligt, eller ens eftersträvansvärt, med en allmängiltig definition av utvecklingsfel. Som ett resultat av denna utredning har jag tagit fram följande definition av utvecklingsfel på konsumententreprenadsområdet: ”Bristfälligt resultat som uppkommit genom arbete som ansågs fackmässigt vid entreprenadens avlämnande beträffande använd konstruktion, använt material och utförande, och som vid senare tillfälle visat sig brista i kravet på fackmässighet.” Vidare behandlar framställningen vilka konsekvenser det som kan uppkomma för konsumenter och byggbolag om utvecklingsfel skulle ingå i felbegreppet i KtjL. Det finns naturligtvis många konsekvenser, där följderna av Myresjöhusfallet har illustrerat några. Det finns både positiva och negativa följder för båda parter.