Tillgängliga mängder GROT inom 100 km radie från Värnamo

Detta är en Kandidat-uppsats från Växjö universitet/Institutionen för teknik och design

Sammanfattning:

Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli

tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en

pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera

framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.

Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar

skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En

slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,

medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter

på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång

torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används

försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin

är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den

totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren

faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på

117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att

”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)