Det nya gränsvärdet : konsekvenser för K-2 bolagen

Sammanfattning: Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag. Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter. I november 2004 presenterade Justitiedepartementet en promemoria vilken bland annat avsåg förenklade redovisningsregler. Deras bedömning var att de två gränsvärdena som i dag benämns i ÅRL och BFN bör samordnas till ett gemensamt. Motiveringen till detta var att små och medelstora bolag i större utsträckning bör undantas från betungade regler gällande bokföring och bokslut. Under vintern 2005/2006 har en lag-rådsremiss och en proposition offentliggjorts där remissinstanserna BFN, FAR, SRS m.fl. givit uttryck för sina åsikter. Detta resulterade i att delvärdena i den samordnade gränsvärdet fastställdes till 50 anställda, 25 miljoner kronor i balansomslutning samt 50 miljoner kronor i totala intäkter. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka konsekvenser detta får för de små och medelstora bolagen i Sverige. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, dels för att återspegla de generella konsekvenserna med harmoniseringen och dels vilka konsekvenser det samordnade gränsvärdet blir redovisningsmässigt. För att uppnå syftet genomfördes fyra expertintervjuer. Resultatet av dessa var att redovisningsprinciperna blir något förenklade men eftersom förslaget ej trätt i laga kraft ännu är det svårt att peka på konkreta konsekvenser. Dock kan man förutse vissa skillnader avseende bland annat delårsrapportering, balansering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar och restvärdesavskrivningar. Efter att ha tagit del av respondenternas svar samt vad som sägs i lagrådsremissen kan vi konstatera att förändringarna på flera plan går mot att uppgifter ej är lagstadgade utan snarare styrs av intressenterna. Delårsrapporter är en sådan uppgift, då det ej åligger revisionsplikt på dem ser vi det som en naturlig utveckling att ta bort den lagstadgade uppgiftsskyldigheten för K3 – bolagen. Vidare diskuteras huruvida K2 – blocket kommer innefatta bolag med allt för stora skillna-der i omfattning av verksamhet och hur detta skulle kunna undvikas. Vi föreslår en höjning av K1-blocket från tre till fem miljoner kronor i nettoomsättning där aktiebolag ej ska in-kluderas. Anledningen till detta är att få bort de minsta bolagen ur K2 – blocket genom att fler bolag bör överväga alternativa bolagsformer för att undvika allt för omfattande redovisningsmässiga skyldigheter. Från och med den första januari 2007 träder ett nytt regelverk beträffande redovisningsprinciper i kraft i Sverige. Regelverket är delvis utformat efter EU:s redovisningsdirektiv och är ett steg i harmoniseringen. De bolag som vid årsskiftet skall till-lämpa det nya regelverket är de som ej överskrider det nya 50/25/50 - värdet, dvs. K1 och K2 - bolagen. För större bolag, K3 samt K4, kommer reglerna träda i kraft med det räkenskapsår som påbörjas första januari 2010.