Ansikte mot ansikte med döden. Psykoterapeuters arbete med cancerpatienter

Sammanfattning: Studiens syfte var att belysa hur psykoterapeuter förhåller sig till och påverkas av döden som ämne i psykoterapi med cancerpatienter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet av att arbeta med patienter som diagnosticerats med cancer. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), vilket resulterade i fyra huvudteman: Döden sipprar in, Skapa en fristad på patientens villkor, Patientens hopp får betydelse för terapin och Att bli berörd som människa. Terapeuterna beskrev att det är svårt att urskilja döden som något isolerat i terapin – den genomsyrar allt. De menade att döden framförallt gestaltas i form av patienternas behov av att se tillbaka på sina liv och bearbeta separationer, men även märks i sjukhusmiljön och den nedbrutna kroppen. Vikten av att förhålla sig tillåtande till patienternas olika reaktioner betonades, liksom att finnas där som människa, dela patienternas tunga bördor och möta dem utan någon på förhand bestämd mall. Terapeuterna beskrev oro, ovisshet, sorg och skuldkänslor som konsekvenser av arbetet, men också att de fått näring till personliga reflektioner över livet och döden.