Tar vi ut oss mer genom att höja tempot? : En studie om bakgrundsmusikens tempo i idrott och hälsa

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot. Under lektionstillfällena bar samtliga elever stegräknare, där stegantalet redovisades efter varje tillfälle. Utifrån Borgskalan fick eleverna dessutom skatta både hur ansträngande stationsbanan upplevts som helhet samt hur ansträngande den upplevts då det varit som mest påfrestande. Därefter jämfördes resultaten från de båda testtillfällena för att påvisa eventuella skillnader alternativt likheter. Resultat: Samtliga klasser i undersökningen tog fler steg vid det första undersökningstillfället än vid det andra, oavsett vilket musiktempo de började med. Skillnaden i antal steg mellan de olika lektionstillfällena var dock signifikant enbart för en av klasserna. Beträffande hur eleverna skattat sin egen ansträngningsnivå på Borgskalan under de båda testtillfällena upptäcktes ett klart samband mellan det antal steg eleverna tagit och deras upplevda ansträngning. Samtliga klassers medelvärden, för såväl helheten som vid maximal ansträngning, var högre vid det första testtillfället än vid det andra. Resultatet överensstämmer med att eleverna tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Slutsats: Klassernas resultat spretar åt olika håll. Gemensamt för samtliga klasser är att eleverna har skattat ansträngningen under det första testtillfället som mer ansträngande än vid det andra, både beträffande helhet och vid maximal ansträngning. Detsamma gäller för hur många steg eleverna tog. Samtliga elever tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Av vår studie att döma tycks det därför inte finnas någon korrelation varken mellan musikens tempo, hur många steg eleverna tar eller hur eleverna uppfattar ansträngningsnivån. Istället pekar undersökningens resultat på vikten av att variera undervisningen. Då eleverna i studien fick upprepa en redan tidigare utförd lektion tycktes motivationen och därmed även deras aktivitetsnivå (i antal steg mätt) sjunka. [1] BPM = beats per minute (taktslag per minut)

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)