Högstadieelevers visualiserade framtidsdrömmar, eller Zlatan sätter den i krysset

Sammanfattning: Syfte: Syftet med undersökningen var att med utgångspunkt från högstadieelevers teckningar undersöka deras framtidsdrömmar utifrån olika perspektiv. Vi valde fyra frågeställningar att utgå ifrån och den första var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar med avseende på ålder (åk 7, 8 och 9). Den andra var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar ur ett genusperspektiv och den tredje var om elever i åk.7, 8, och 9 ritade utifrån ett jag- eller ett viperspektiv. Med det ville vi veta om eleverna valde att lyfta fram sina egna individuella önskemål som t.ex. karriär eller om de valde att teckna drömmar som beskrev ett större sammanhang – tankar om världen som vi tillsammans lever i. Den fjärde frågeställningen var om vi såg några skillnader mellan flickors och pojkars framtidsdrömmar som på något vis kunde kopplas samman med pojkars lägre måluppfyllelse i skolan. Teori: Teoridelen har vi valt att presentera med innehåll från tidigare forskning som gjorts om ungdomars framtidssyn och hur vårt samhälle ständigt förändras och vad det gör med våra framtidsdrömmar. Vilken skillnad det har varit mellan flickor och pojkars framtidsdrömmar från 1980-talet till i dag. Hur skillnader ser ut mellan flickor och pojkar vad gäller skolmiljö, förväntningar, motivation och måluppfyllelse. I teoridelen nämner vi också Dewey, den progressiva pedagogikens fader, och hans pedagogiska inriktning som en av våra utgångspunkter. Undervisning med progressiv pedagogik innebär att läraren använder sig av aktiva inlärningsmetoder (”Learning by doing”). Läraren undervisar i demokratisk anda och ser elevens möjligheter, inte vad som saknas eller vilka hinder som finns. Metod: Metoden vi använde oss av var att göra en bildanalys på alla elevers teckningar. Vi analyserade 569 tecknade framtidsdrömmar från elever i åk. 7–9 på två västsvenska skolor. Vi fokuserade på vad vi faktiskt såg i teckningarna i stora drag och fördjupade oss inte i smådetaljer. Under analysfasen delade vi upp alla teckningar i olika kategorier som t.ex. karriär inom olika områden, upplevelser, materiellt och rikedom, familj, världen m.m. Efter det delade vi upp de olika kategorierna efter kön och till sist i ålder (årskurser). Resultat: Resultatet vi kom fram till var att de flesta eleverna främst hade ett jagperspektiv på sina framtidsdrömmar och då i någon form av karriär. Detta gäller främst pojkarna och där är det framförallt en idrottskarriär som är den dominerande framtidsdrömmen. Med stigande ålder tenderar drömmarna om egen karriär dock att minska för båda könen. Pojkarna fokuserar mycket på materiella ting i sina framtidsdrömmar medan flickorna i högre utsträckning drömmer om familj, hus och arbete i kombination med att resa. Både flickor och pojkar har med upplevelser i sina framtidsdrömmar. Detta resultat var inte så överraskande, däremot kvarstår frågan om vi i skolan i dag ger eleverna rätt verktyg för att kunna förverkliga sina drömmar, eller är elevernas drömmar ett hinder för motivation och inlärning? Ett mer oväntat resultat var att pojkarna ritade framtidsdrömmar som inte krävde någon akademisk utbildning för att bli förverkligade – endast 1,4 % behövde en högre utbildning för att nå sina framtidsdrömmar.