Revideringen av Transfer Pricing Guidelines och betydelsen för svensk skatterätt

Sammanfattning: I vertikalt integrerade koncerner finns risk att företagens interna prissättning vid transaktioneravviker från hur oberoende företag hade handlat i en jämförbar situation. OECD har undermånga år tagit fram olika riktlinjer i exempelvis Transfer Pricing Guidelines (TPG) vilka ärtill för att hjälpa företag och skattemyndigheter att fastställa korrekta priser på internatransaktioner. Centralt i en sådan bedömning är den s.k. armlängdsprincipen som kort innebäratt prissättningen ska utformas i likhet med hur oberoende företag i en jämförbar situationhade agerat. I svensk skattelagstiftning återfinns principen i 14 kap. 19 § IL(korrigeringsregeln), vilken ger möjlighet att justera ett företags resultat om vissaförutsättningar är uppfyllda.År 2013 skapades det omfattande skatteprojektet Base Erosion and Profit Shifting (BEPS)av OECD, vars mål och förhoppning är att motverka att länders skattebaser undermineras ochbegränsa att vinst flyttas till lågskatteländer. En av åtgärderna i BEPS-projektet, nämligenaction 8-10, innehåller revideringar av riktlinjerna i TPG.Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida revideringen av TPG till följd av BEPSaction 8-10 medför några förändringar för tolkningen av armlängdsprincipen i svensk rätt,och om riktlinjerna är förenliga med korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. För att kunnauppfylla syftet har den rättsdogmatiska metoden valts som metodologisk utgångspunkt.Ansatsen är därtill fokuserad på ett analytiskt förhållningssätt med en problemorienteradinriktning.Att utföra internprissättningsanalyser och avgöra hur armlängdsprincipen ska tolkas är ettmycket komplext område där flera olika rättsområden berörs. Olika stater, deras domstolaroch skattemyndigheter samt multinationella företag och praktiker ska tolka de olika lagar ochriktlinjer som finns till hands. Riktlinjerna i TPG tillämpas därtill i olika utsträckningjurisdiktioner emellan. I kommentarerna till BEPS-projektet anförs att de revideraderiktlinjerna ger utrymme för skiftande tolkningar och det uttrycks oro för bristandeförutsebarhet.I min undersökning har lokaliserats att riskbegreppet blivit mer krävande, och därtill haren ny riskanalysmodell införts i de nya riktlinjerna. Angående de avtalade villkoren och deutförda transaktionerna har en uppmjukning skett där det ges uttryck för en större möjlighetatt bortse från transaktioner som utförts av associerade företag.Slutsatserna som kan dras utifrån mina analyser och de förändringar som lokaliserats är attde reviderade riktlinjerna, så länge de inte utgör lag i Sverige, aldrig kan ta över svenskskattelagstiftning och praxis. Detta är en följd av den svenska konstitutionen ochlegalitetsprincipens centrala betydelse för beskattningsrätten. En rimlig precisering avkorrigeringsregeln måste beakta svenska principer om avtalstolkning och fast praxisangående rättshandlingars verkliga innebörd. Dessutom bör försiktighetsprincipen fortsattbeaktas vid tillämpning av korrigeringsregeln.