Ett försäkringsbolags bundenhet av felaktigt besked i samband med skadereglering

Sammanfattning: När en försäkringstagare tecknar en försäkring hos ett försäkringsbolag ingås ett försäkringsavtal mellan parterna. Innebörden av detta avtal preciseras av försäkringsvillkoren. Försäkringsbolagets huvudförpliktelse enligt försäkringsavtalet är att utbetala ersättning i det fall en skada, vilken omfattas av villkoren, inträffar. Bedömning huruvida skadan omfattas av villkoren samt vilket belopp som ska utbetalas görs av en skadereglerare, anställd hos försäkringsbolaget. Skaderegleraren agerar på uppdrag av försäkringsbolaget och har således en viss behörighet i samband med hantering av ett skadeärende. Denna behörighet är vanligtvis rätten att fatta beslut om ersättning, i enlighet med villkoren. Trots detta inträffar situationer där skaderegleraren lämnar besked om att kompensation av en skada ska ske, fast än skadan enligt villkoren inte är ersättningsbar. Det kan också inträffa situationer där en skada är ersättningsbar enligt villkoren men att skaderegleraren gör en felaktig bedömning på så vis att en generös tillämpning av villkoren görs. I denna uppsats behandlas frågan om ett besked från en skadereglerare kan binda ett försäkringsbolag att betala ersättning till en försäkringstagare trots att försäkringsbolaget, enligt försäkringsavtalet, inte har ett ansvar att ersätta skadan på så vis som beskedet föreskriver. Vad som, till en början, är avgörande för att en sådan bundenhet ska föreligga är att beskedet i fråga kan bedömas som en rättshandling. Hur en sådan bedömning bör göras diskuteras i denna uppsats. Vidare utreds frågan om skaderegleraren besitter en behörighet att vidta denna rättshandling. I detta hänseende diskuteras dels ställningsfullmakt, dels fullmakt baserad på tredje mans befogade tillit. Olika faktorer och sakförhållanden framställs, vilka är av betydelse för att avgöra problematiken. På så vis kan denna uppsats tjäna som ett redskap då bedömning av ett försäkringsbolags bundenhet ska göras.