Salut för individen! En studie om inkludering ur ett salutogent perspektiv

Sammanfattning: Syftet med den här studien är att visa på goda exempel av inkludering från en specifik skola och hur barn som inte uppfyller normen ges en inkluderad skolvistelse. Ordet inkludering har på senare tid fått ersätta ordet integrering. Detta har varit en internationell process som har sitt ursprung i Salamancadeklarationen (Unesco, 1994). Inkluderingsbegreppet flyttar fokus ifrån individen till helheten och omgivningen. Det blir skolans uppgift att se till att skapa en miljö och en organisation som gör att ingen blir hindrad att delta. Istället för att fokusera på hur ett specifikt barn i behov av särskilt stöd blir inkluderat har syftet med den här studien varit att visa i vilka situationer alla barn i en skolklass är inkluderade. För att tydliggöra begreppet inkludering används Asp-Onsjös (2009) tre olika aspekter av inkludering; rumslig, didaktisk och social inkludering. Studien är gjord ur ett salutogent perspektiv, vilket förenklat innebär att fokus har lagts på orsaker till fungerande inkludering. Därför är studiens forskningsfrågor formulerade på följande sätt: På vilka sätt är barn rumsligt, didaktiskt och socialt inkluderade? Undersökningen har genomförts i en åldersblandad klass med barn från både förskoleklass och barn från åk 1. Studien har varit etnografiskt inspirerad i det avseendet att hela gruppen av barn och lärare har studerats med föresatsen att få med så mycket detaljer som möjligt. Insamlingsmetoderna har varit deltagande observation och intervju. Den här undersökningen är av mindre karaktär med ett urval som gör att det inte går att dra generella slutsatser. Trots detta har många goda exempel av inkludering framkommit och som ger svar på studiens forskningsfrågor. Enligt många forskare är lärarens skicklighet den viktigaste faktorn för elevers skolprestationer. I den här studien finns det två pedagoger som delar på ledarskapet för den observerade skolklassen. De lyfter själva fram det delade ledarskapet som en av de faktorer som ökar hanterbarheten i arbetet med barnen. Båda pedagogerna har lång erfarenhet, gemensam barnsyn och har samarbetat över en längre tid. I analysen av empirin framkommer flera faktorer som skapar förutsättningar för rumslig, didaktisk och social inkludering. Framgångsfaktorer som i studien lyfts fram för rumslig inkludering är; tydligt strukturerade rum, egen arbetsplats, bord och stolar för bra arbetsställning, rum för interaktion/rum för inre tankearbete, avskild arbetsplats, tillräckligt med syre. Framgångsfaktorer för didaktisk inkludering är; skicklig läs- och skrivundervisning, flera pedagoger i samma rum, utbildade pedagoger inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, tydliga pedagoger som använder många olika inlärningsmetoder och populär och tydlig arbetsbok i Svenska. Framgångsfaktorer för Social inkludering är; arbetsglädje, åldersblandade tvärgrupper från hela arbetslaget (6 – 12 år), genomsyrande likabehandlingsplan, grundläggande arbete i relationsbyggande, god stämning och en gemensam barnsyn hos pedagogerna, där lärarna stärker det positiva