Gödslade eller ogödslade mellangrödor som biogassubstrat?

Sammanfattning: Jordbruket står idag inför utmaningen att öka produktionen av biogas-substrat utan att öka konkurrensen om jordbruksareal för foder- och livsmedelsproduktion. Fånggrödor odlas idag för att reducera jordbrukets kväveläckage till vattendrag. Genom litteraturstudie, intervjuer samt fältförsök undersöktes potentialen för att använda fånggrödor som biogas-substrat (då som mellangrödor), samt huruvida biogaspotentialen förhöjdes genom en mindre kvävegiva i samband med sådden av mellangrödan. Från tidigare publicerad litteratur kunde ses att endast en del utav det upptagna kvävet i fånggrödan återfanns i markprofilen till nästkommande gröda. De två huvudsakliga källorna till kväveförluster var lustgasavgång samt läckage av lättomsättbart kväve över vintern, med varierande nivåer på kväve-förluster beroende på lokal och gröda. Litteratur och intervjuer visade på möjligheten till att öka kväveutnyttjandet i odling genom att skörda fång-grödans biomassa till rötning, varefter rötrest sprids efter behov till lämplig gröda nästkommande vår. Efter etablering av olika mellangrödor (vitsenap, oljerättika, bovete, honungsört, purrhavre, luddvicker samt råg) efter konservärt (P. sativum) i juli 2013 erhölls praktiska skördenivåer på som lägst 3,1 och som högst 4,7 ton ts/ha vid skörd i november och vid ett skördebortfall på 10 %. En potentiell kvävebortförsel skattades till som lägst ca. 90 och som högst ca.140 kg N/ha. Ett metanutbyte skattades till som lägst ca. 950 och som högst ca.1450 m3 CH4/ha. Det fanns en signifikant skördeökning efter gödsling med 40 kg N per ha, i samband med sådden, i oljerättika och vitsenap vid skörd i november, men inte för de andra mellangrödorna eller vid skörd i september och oktober. Metanutbytet per ha ökade med kvävegödsling, dock ej i proportion till kvävegivans storlek. Utifrån detta resultat drogs slutsatsen att energiproduktion och kvävehushållning kan kombineras genom skörd av mellangrödor. Gödsling av mellangrödor, efter konservärt, för att öka metanutbytet per ha kunde dock inte med säkerhet motiveras i denna studie. För att kunna balansera kvävehushållning med tillräckligt höga skördevolymer för att skörde-momentet skall vara möjligt, konstaterades att vidare studier behövs.