Mekaniska egenskaper : Plack och plackpartiklar i karotisblodkärl

Sammanfattning: Hjärt- och kärlsjukdomar står för totalt 48 % av alla dödsfall i Europa och orsakas främst av ateroskleros som medför en allt tjockare och styvare kärlvägg. Karotisstenos är en av de vanligaste typerna av ateroskleros där plack bildas vid kärlets bifurkation. När plack brister och plackpartiklar transporteras vidare till mindre blodkärl kan det medföra blodproppar. Exempelvis kan en blodpropp i hjärnan resultera i en stroke.Idag opereras symtomatiska patienter med tvärsnitts stenosgrad högre än 50 % och asymtomatiska patienter med stenosgrad högre än 70 %. Dock är plackens sönderfall individsberoende och indikatorer för kirurgi som används idag tar inte hänsyn till dessa faktorer. Därför skulle en mer individualiserad metod vara önskvärt för att kunna förbättra indikatorerna för kirurgi som används idag. Detta examenarbete är baserat på kliniska data från en enda kvinnlig patient. Positionen och dimensionen av det aktuella plack och karotisblodkärl presenterades med hjälp av tvärsnittsbilder tillhandahållna av CT-scan. Verktyg som ImageJ och Run_CTviewer.exe användes för att samla geometridatan. Vidare skapades ett antal 2D tvärsnittsplaner i programmet Comsol Multiphysics som genererade en 3D modell av karotisblodkärlet. Genom att använda Finita Element Metoden med motsvarande Mesh och randvillkor, simulerades en strömnings- och solidanalys. Strömnings- och solidssimulering analyserade trycksvariationen i lumen respektive spänningsfördelningen som uppstod i placken. Resultaten visade att tryckvariationen i lumen var liten. Därför kan det inhomogena trycket i lumen antas vara ett konstant tryck med värdet 13,3