Ungdomar, yrken och status - ur ett genusperspektiv

Sammanfattning: SammanfattningDet övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr. på sociologiska institutionen i Göteborg, samt De kallar oss unga (2003), en attityd- och värderingsstudie genomförd av Ungdomsstyrelsen på uppdrag av regeringen. Examensarbetet bygger dessutom på tre genusteoretiska perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är Genussystemet av Yvonne Hirdman, boken Det andra könet av Simone de Beauvoir samt Könsmärkningsprocessen av Hanna Westberg-Wolgemuth. Metoden som har använts är empirisk och omfattar en enkätstudie som genomförts i gymnasiets årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. 64 elever har fyllt i enkäten, varav 40 tjejer (62,5 %) och 24 (37,5 %) killar. Resultaten visar att yrkenas status överensstämmer med tidigare studier. De yrken som värderades ha högst status är så gott som helt mansdominerade. När respondenterna får ange status som de anser att yrken borde ha i samhället tenderar de till att uppvärdera yrkenas status. Respondenternas värderingar kring yrkens genus speglar verklighetens siffror då statistiken kring yrkens könssammansättning i stor grad överensstämmer med respondenternas värderingar. Respondenternas värderingar kring vilka yrken som är bra respektive inte bra för en ung kvinna och en ung man visar att genuspåverkan i svaren är stor. Yrkets genus är av största betydelse gällande om det anses vara bra/inte bra för en ung kvinna/ung man. Det är främst kvinnodominerad yrken som anses vara bra för en ung kvinna samt mansdominerade för en ung man. Flertalet av de yrken som anses vara bra för en ung kvinna återfinns i de yrken som inte anses vara bra för en ung man och vice versa. I den avslutande diskussionen reflekterar jag över förhållandet arbetsliv – familjeliv som är av stor vikt för den könssegregerade arbetsmarknaden och samhället, samt ger min bild av genusperspektivets betydelse i vägledningen.