Avkodnings- och kodningsförmåga i årskurs 6 - en normering av LäSt

Sammanfattning: Avkodning och kodning, de tekniska komponenterna i läsning och skrivning, är något som alla barn måste lära sig i de tidiga skolåren för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och utveckla sin läsförståelse och sitt skrivande. Forskning har visat att det är viktigt att de tekniska förmågorna blir automatiserade så att barnets fokus kan flyttas från teknik till innehåll. Om det uppstår något problem med dessa förmågor är det viktigt att så fort som möjligt utreda orsaken till det. För att kartlägga avkodnings- och kodningsförmågan hos barn i årskurs 1-5 kan man använda sig av läs- och skrivutredningsmaterialet LäSt. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om LäSt lämpar sig som utredningsmaterial även för årskurs 6 och göra en normering för denna åldersgrupp. Eftersom åtskilliga studier har visat att kön, tvåspråkighet och socioekonomiska faktorer påverkar läs- och skrivutvecklingen, ville vi även undersöka dessa faktorer i studien. Vi har dessutom undersökt sambandet mellan avkodnings- och kodningsförmågan. Deltagarna i studien består av 159 elever i årskurs 6. För att efterlikna en normalpopulation har hänsyn tagits till demografiska och geografiska områden. Studien visar att LäSt lämpar sig som utredningsmaterial för årskurs 6, men att visst behov av revidering av deltestet Stavning föreligger. I studien framkommer ingen skillnad mellan flickors och pojkars prestationer. Däremot ser vi att tvåspråkighet är en positiv faktor för avkodning och kodning, och att elever med hög SES presterar bättre än övriga deltagande elever på samtliga deltest. Vi kan också se en signifikant, stark korrelation mellan avkodnings- och kodningsförmågan.