Slöjd som ett samanhållet ämne - om slöjdlärares syn på samarbete inom ämnet / Craft as a Joint Subject - on Craftteachers View on Collaboration Within the Subject

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur slöjdlärare arbetar med slöjd som ett sammanhållet ämne utifrån läroplanen. Ända sedan Läroplan för grundskolan (hädanefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i slöjd. Trots detta är slöjden oftast uppdelad i två separata ämnen på schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hårda material som trä och metall. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hädanefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) är det stort fokus på samarbete och utifrån det har jag undersökt på vilket sätt slöjdlärare samarbetar inom ämnet slöjd.Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är textilslöjdslärare och trä- och metallslöjdslärare som arbetar på grundskolan. De slöjdlärare som ingår i den här undersökningen anser sig samarbeta inom ämnet slöjd.Resultaten av min undersökning visar att det förekommer olika arbetssätt inom slöjdämnet trots att de tillfrågade slöjdlärarna anser sig samarbeta, allt ifrån att nästan inte ha något samarbete alls till att samarbeta nästan hela tiden. De förutsättningar slöjdlärare har för att genomföra samarbete är organisationen, lokalernas placering, sitt eget engagemang och utbildningen. Slöjdlärarna i undersökningen har ett intresse av att samarbeta och vill gärna öka samarbetet. Slöjdlärarna ser möjligheten att tydliggöra ämnets potential i sitt samarbete eftersom ämnet utvecklar förmågor som förståelse, initiativkraft, självkänsla och problemlösning. De ser också en vinst med att samarbeta genom att slöjdlärarna delar på ansvaret, får mindre arbetsbelastning och det ger möjlighet att själva utvecklas.Några av de slutsatser som dras är att samarbetsmöjligheten underlättas i och med att slöjdsalarna ligger nära varandra i skolbyggnaden och att det finns gemensam planeringstid. Det framkommer däremot att det är engagemanget på individnivå som är avgörande för hur väl ett samarbete kan börja och fortgå. Nyckelord: engagemang, samarbete, samverkan, slöjd, slöjdprocess, slöjdundervisning