Länken mellan rummet och människan

Sammanfattning: Målet för denna masteruppsats var att få reda på hur användningen av offentliga platser kan styras av utformningen. I vår studie utgick vi ifrån litteratur inom miljöpsykologi och från Jan Gehls teorier. Miljöpsykologi studerar människors upplevelser av olika miljöer, med hjälp av denna litteratur har vi fått en djupare förståelse för hur gestaltning kan påverka människors beteenden. Vår ambition är att bredda våra kunskaper inom ämnet för att kunna applicera det i framtida projekt som landskapsarkitekter. Genom litteraturstudie och observationer har vi analyserat tre torg i Malmö för att jämföra de mot varandra och huruvida litteraturen kan appliceras på platserna. Vi utgick ifrån Gehls 12 kvalitets- kriterier för att bedöma torgens helhetskvalitéer och kompletterade med egna tabeller som utgår ifrån Gehls teorier om olika typer av aktivitet, utrustning, objektsorientering och antal besökare. Vi analyserade även rörelsemönster för att få en uppfattning om hur gestaltningen kan styra användningen utifrån platsens kontext. Genom detta har vi kommit fram till slutsatsen att teorierna kring hur en plats ska utformas stämmer väl överens med våra egna upplevelser vid observationstillfällena. För att en plats ska upplevas kvalitativ och trygg behövs det byggstenar såsom sociala aktiviteter, belysning, rumslighet, mänsklig skala, sittplatser, estetiska värden, väderskydd, växtlighet, cykelplatser etc. Avslutningsvis kan det konstateras att alla platser har sin egen identitet samt rumslighet, vilket innebär att varje plats bör utformas på sitt sätt. Man kan således använda dessa rekommendationer att utgå ifrån men eftersom alla platser ser olika ut kan det aldrig bli en identisk gestaltning. Som landskapsarkitekter har vi nu ökade kunskaper om hur platser bör utformas för att få en ökad trivsel samt en förståelse av hur människor använder offentliga rum.