Scanias produktionssystem inom den finansiella tjänstesektorn : Ett beslutsunderlag för Scania Industrial Control, omorganisering för effektivisering av en utfaktureringsfunktion

Sammanfattning: Denna undersökning är resultatet av en kandidatuppsats skriven vid handelshögskolan, Umeå universitet på uppdrag av Scania Industrial Control vid Scania CV AB i Södertälje. Scania arbetar efter ett produktionssystem (SPS) som har grunden i Toyota Production System (TPS) och tar formen av ett hus där Scanias värderingar, principer och prioriteringar framgår. Scanias framgång anses bygga på att nyttja personalens kompetens inom förbättringsgrupper, ett arbete som sker genom SPS. Historiskt sett har SPS tydligast återfunnits inom Scanias produktionsavdelningar, emellertid har arbetssättet börjat överföras i alla Scanias verksamheter för att genomsyra hela företaget. Scania ser i dagsläget över sina verksamheter för att nå långsiktiga effektiviseringar med målet att öka sin framtida konkurrenskraft. Företagsledningen ser nu över möjligheten att effektivisera strukturen inom samtliga verksamheter, detta berör såväl produktion som administration. En av dessa verksamheter är kund och leverantörsreskontra inom Scania Industrial Control. Inom kund och leverantörsreskontra återfinnes en funktion benämnd Accounts Payables (AP) som beslutats att outsourcas där externa leverantörer i Indien har visat sig vara mer kostnadseffektiva än Scania själva. Inom samma verksamhet återfinnes ännu en funktion, en utfakturering benämd Accounts Receivables (AR) vars framtid ej är bestämd. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera AR-funktionen för att undersöka om flödet genomsyras av SPS idag, därefter avser vi framställa ett beslutsunderlag gällande en framtida utformning som går mer i linje med SPS. Insamlande av vår data har gjorts via ett besök på Scania Industrial Control i Södertälje där vi granskat interna dokument, intervjuat AR-medarbetarna samt deltagit på möten med en utsatt förbättringsgrupp.  I studien är AR-flödet kartlagt utifrån dess aktörer, system, arbetsmoment samt avvikelser. Vi kunde konstatera att AR-flödets nuvarande utformning inte följer SPS i en större utsträckning. Ett förbättringsarbete hade påbörjats för att implementera SPS inom funktionen ytterligare, något som dock avslutades då beskedet om outsourcing nådde personalen. Utefter kartläggningen har vi tillsammans med Scania funnit följande möjliga framtida utformningar: en förläggning inom Scania Södertälje, en förläggning i Brasilien alternativt en förläggning mot Indien. Studien uppnår sitt syfte då vi framgångsrikt kartlagt AR-flödet, undersökt huruvida flödet genomsyras av SPS och framställt tre möjliga framtida utfall för flödets förläggning. Vi har avslutningsvis vägt våra tre möjliga utfall mot varandra i en matris för att finna ett framtida utfall som följer SPS i störst utsträckning.