Tämligen osynliggjorda - om psykiskt funktionshindrades rättigheter

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om personer med psykiska funktionshinder tillerkänns några sociala rättigheter i svensk lagstiftning. Genom lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) har vissa grupper av funktionshindrade fått rätt till ett antal insatser från kommunernas socialtjänst. Det är dock få psykiskt funktionshindrade som får insatser med stöd av LSS och kommunernas insatser till psykiskt funktionshindrade regleras huvudsakligen i socialtjänstlagen (SoL). För att kunna jämföra de olika gruppernas rättigheter har jag utrett innebörden av begreppet rättighet i en socialrättslig kontext, för att sedan jämföra rättighetsbestämmelserna i SoL och LSS med den definition av begreppet som jag etablerat genom studier av doktrin och lagförarbeten. Min utredning har visat att inom socialrättslig doktrin och förarbeten ställs krav på att en rättighet ska vara angiven i lag och preciserad, samt att den ska vara utkrävbar. Jämförelsen av lagarnas överensstämmelse med definitionen visade att rättighetsbestämmelsen i SoL har brister, framför allt i fråga om preciseringen av rättighetens innehåll och förutsättningar. Rättigheterna i LSS däremot är väl preciserade, men vid verkställandet av beslut enligt LSS finns problem med utkrävbarheten, i form av kommunalt lag- och domstolstrots. Efter att ha dragit dessa slutsatser har jag gått vidare och undersökt hur detta påverkar psykiskt funktionshindrades tillgång till insatser från samhället. 2008 anslöt sig Sverige till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att undersöka hur detta påverkar psykiskt funktionshindrades rättigheter i Sverige har jag gjort en genomgång av konventionens innehåll, dess förhållande till svensk rätt och hur den förhåller sig till personer med psykiska funktionshinder.