"De ser mig som en buse och då blir jag en buse" En kritisk fallstudie om hur användandet av disciplinära åtgärder skapar avvikare i grundskolan

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att försöka få kunskap om stämpling/stigmatisering av elever i grundskolan. För att försöka besvara syftet formulerade jag följande tre problemfrågor: • Hur används disciplinära åtgärder i grundskolan? • Hur gör användandet av disciplinära åtgärder i skolan elever till avvikare? • Hur ser en process ut där elev riskerar bli stämplad/stigmatiserad till avvikare? Teori: Jag har, i mitt fördjupningsarbete, valt att använda mig av olika teorier om avvikande beteende och hur detta skapas. Dessa teorier låg som bakgrund när jag läste, tolkade och analyserade mitt material under processen genom hela arbetet. Teorierna är: Stämpling, stigmatisering och symbolisk interaktion. Metod: De metoder jag använde i uppsatsarbetet var: Intervju, observation, läsning av dokument och litteratur. Undersökningen hade en strävan att vara en kvalitativ och fallstudie med försök till en kritisk ansats. Resultat: Jag har i min undersökning haft fokus på den process som gjort elever till avvikare i skolan. Lärare föreföll i undersökningen använda skolans disciplinära åtgärder godtyckligt mot eleven, för att få denne att ändra sitt beteende. Dessa disciplinära åtgärder verkade inte alltid vara knutna till hur avsikten var att man skulle använda dem, eller till den svenska skollagstiftningen i övrigt. I några fall tycktes sanktionerna sakna förankring i den lagstiftning som skolan hade att arbeta utifrån. Skolans disciplinära åtgärder har växt fram och har sett olika ut genom tiden. Man har ofta motiverat sanktioner på liknande grunder och vissa sanktioner har fallit undan, t ex skolagan. För att skapa trygghet och studiero i skolan lades ett antal nya sanktioner till den nya skollagen. Detta utan att egentligen peka på vilka ”brott” sanktionerna skulle användas mot, annat än att skolorna själva skulle skapa ordningsregler. Utan kunna generalisera indikerade undersökning på att disciplinära åtgärder användes både som det var tänkt och inte tänkt på skolan där eleven gick. Det fanns en tendens att lärare använde disciplinära åtgärder stadgade i skollagen för ”brott” mot egna regler uppsatta i klassrummet. Lärare verkade formulera egna ”brott” och åtgärder vid förbrytelser mot dessa. Eleven tenderade bli avvikare i användandet av skolans disciplinära åtgärder oavsett om åtgärderna baserades på ”brott” mot; nationell lagstiftning, skolans ordningsregler eller lärares egna regler i klassrummet.