Food habits and environmental awareness among adolescents in Västerås : A study of neighborhoods with different socioeconomic status based on the NESLA study

Sammanfattning: Människor med hög socioekonomisk status har bättre matvanor och är mer miljömedvetna jämfört med de individer med låg socioekonomisk status, vilket bland annat beror på högre utbildningsnivå och inkomst. För att etablera goda matvanor krävs att det finns goda förutsättningar, till exempel är tillgången till mataffärer med ett stort utbud av färskvaror associerat med hälsosamma matvanor och frånvaron av bra mataffärer påverkar framför allt utsatta grupper i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva matvanor och miljömedvetenheten bland ungdomar och undersöka om det finns skillnader i matvanor, miljömedvetenhet och förutsättningar för goda matvanor mellan ungdomar som bor i stadsdelar med olika socioekonomisk status i Västerås. Studien har en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundära data har använts från studien Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), som genomfördes år 2017 på ungdomar från andra och tredje året på gymnasiet. Resultatet visar att ungdomar konsumerar frukt och grönsaker för sällan och konsumerar läsk, godis och chips för ofta. Majoriteten av ungdomarna äter på en snabbmatsrestaurang minst en gång i veckan. Nästan hälften av ungdomarna äter frukost varje dag och majoriteten av ungdomarna äter lunch i skolan varje dag. De flesta ungdomar är miljömedvetna, då majoriteten är oroliga för miljö- och klimatförändringar och tror att det är möjligt att påverka miljön genom egna livsstilsval. Det finns en signifikant korrelation mellan hög miljömedvetenhet och ohälsosamma matvanor. Det finns inga signifikanta skillnader mellan ungdomar från stadsdelar med olika socioekonomisk status och matvanor. Det finns inte heller någon skillnad mellan ungdomar från olika stadsdelar och huruvida de är oroliga för miljöförändringar, men för huruvida ungdomarna tror att de kan påverka miljön genom livsstilen. Ungdomar som bor i stadsdelar med låg socioekonomisk status rapporterar att de har bättre förutsättningar för hälsosamma matvanor jämfört med ungdomar från stadsdelar med medelhög och hög socioekonomiska status. För att diskutera resultatet har den ekologiska modellen använts som teoretiskt perspektiv.