Valpens immunologiska skydd

Sammanfattning: Att kunna motstå infektioner och sjukdomar krävs tidigt i livet hos alla däggdjur, men hur denna immunokompetens erhålls skiljer sig åt. Hos vissa arter överförs antikroppar från modern via moderkakan (placentan) medan råmjölken (colostrum) är den huvudsakliga källan för andra. Den nyfödda valpen har ett välutvecklat immunsystem där primära och sekundära lymfoida organ är med i utvecklingen och utmognaden av immunceller från hematopoetiska stamceller. Vid födseln är det medfödda immunförsvaret redo, där celler som makrofager kan agera, men utan minne. Ett färdigutvecklat förvärvat försvar saknas dock, vilket förutsätter antigenkontakt och kräver därmed tid innan det kan ge valpen ett skydd. Här skapas däremot ett minne och T- och B-celler är exempel på immunceller inom detta försvar. I avsaknad av ett förvärvat immunförsvar behöver valpen få skydd i form av maternella antikroppar, immunoglobuliner, för att klara av medfödda och kommande infektioner under den första tiden i livet. De maternella antikropparna överförs i viss mån via placentan men utsöndras i desto större mängd i colostrum. Det är placentans utformning som bestämmer huruvida immunoglobuliner kan passera över från modern till fostret eller ej, och den endotheliochoriala placentan hos hund tillåter alltså viss passage av antikroppar. Mängden immunoglobuliner som valpen får via colostrum kommer att bestämmas av moderns näringsstatus, i vilken ordning valpen föds och vilken spene den får. Att valpen skyddas av maternella immunoglobuliner den första tiden i livet har både för- och nackdelar. Det ger ett viktigt skydd för valpen men kan samtidigt hämma funktionen av vaccin. Vaccinering ska leda till att ett immunsvar triggas där antikroppar mot antigen bildas. För att vaccinet ska skapa en immunreaktion hos valpen, krävs dock att antikropparna från modern har sjunkit i antal så att de inte tar hand om vaccinets antigen. Om moderns antikroppar är kvar i högt antal kommer inte valpens immunsvar att kunna triggas, det innebär att valpen själv inte utvecklar ett immunförsvar och att vaccineringen är som ogjord. Att vaccinera valpen i rätt tid i förhållande till maternella antikroppstitrar är därför viktigt. Det är många faktorer som ska stämma in för att valpen ska klara av sin första tid i livet. Även om stor kunskap finns inom området behövs mer forskning eftersom immunförsvarets utveckling är komplex. En ökad förståelse för utvecklingen av immunsystemet skulle kunna ge bättre möjligheter att komma till rätta med de komplikationer som kan uppstå. Då många av de primära immunbristsjukdomarna hos hund har genetiskt ursprung, skulle vidare kartläggning av de genetiska orsakerna tillsammans med fler tillgängliga diagnostiska verktyg/tester underlätta vid diagnosticering och avelsarbete samt för utarbetande av ändamålsenliga och individuellt anpassade vaccinationsrutiner.