Läraryrkets ställning i 1800-talets Sverige

Sammanfattning: Läraryrkets ställning är ett återkommande tema i dagens debatter om skolan. Denna studie försöker kartlägga hur läraryrkets ställning såg ut på 1800-talet, genom att jämföra enskilda lärares minnesanteckningar med den utbildningshistoriska forskning som finns om ämnet idag, samt genom en internationell jämförelse. Lärarminnena som utgör källmaterialet till denna studie är skrivna av fyra manliga folkskollärare och en kvinnlig småskolelärarinna. Den forskningen som fungerar som den teoretiska ramen för denna studie har avgränsat tre strukturer som formar läraryrket: den sociala strukturen, den kulturella strukturen samt lärares agentskap. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om läraryrkets status under 1800-talet genom att undersöka huruvida dessa strukturer har påverkat lärarens ställning. Tidigare forskning har även visat vilken betydelse professionaliseringen och feminiseringen av läraryrket har haft för yrkets ställning i samhället. Därför undersöks om dessa två företeelser berörs i de granskade lärarminnena. En internationell jämförelse, där granskningens resultat jämförs med situationen i Frankrike, England och Skottland under samma tidsepok, fördjupar studien. Slutsatser som kan dras från denna studie är att de faktorerna som har haft störst inflytande på läraryrkets ställning inom de olika strukturerna är lärarens lön, skolledningens beslut och lärarens arbetsförhållanden. Samma faktorer verkar ha påverkat lärarens status i Frankrike, England och Skottland, där även statliga beslut har haft en stor påverkan. Lärarnas minnesanteckningar ger oss dock väldigt lite information om både professionaliseringen och feminiseringen av yrket.