Varför screeningtest? En studie i pedagogers upplevelser av ett lästest och deras tankar om åtgärder

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever lästestet ”Vilken bild är rätt?” samt hur de reflekterar över de elever som inte nått upp till tillfredsställande resultat på detta test. Teori: Läsning är en produkt av avkodning, förståelse och motivation (Taube, 2007). Läsutveckling kan ses ur ett sociokulturellt synsätt och i ett individualistiskt synsätt (Liberg, 2006). Forskare är överens om att fonologisk medvetenhet kan underlätta när man ska lära sig läsa (Myrberg, 2003). Lundberg och Herrlin (2003) menar att undervisning som präglas av läsglädje och utveckling av förståelse genom textsamtal är en bra grund för att skapa motivation. Forskarna är överens om vikten av tidiga insatser för att hjälpa elever i lässvårigheter. Jakobsson (2006) menar att lässvårigheter kan bero på orsaker som t.ex. arv, miljö, sociala och pedagogiska faktorer. Ingvar (2008) definierar dyslexi som svårigheter att uppfatta och urskilja fonem (språkljud) i ord. Genom diagnostisering och kartläggning kan pedagoger få en uppfattning om arten av svårigheten. Lundberg och Leven (2001) har utarbetat lästestet ”Vilken bild är rätt?” som ska hjälpa läraren att bedöma om eleven uppnått förmågan att snabbt och säkert kunna läsa enkla meningar och förstå deras innebörd. Björk och Liberg (1999) påtalar att skolan ska arbeta både stödjande och kompenserande för elever i lässvårigheter, så dessa svårigheter inte påverkar kunskapsinhämtningen i skolans övriga ämnen. Metod: Syftet och frågeställningarna har varit underlag för vårt val av metod. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Utgångspunkten är en fenomenologisk forsningsansats. Resultat: Resultatet i denna undersökning visar att informanterna anser att testet kan vara en hjälp att identifiera elever i lässvårigheter. Främst menar de att testet är en hjälp att upptäcka elever i läsförståelsesvårigheter, vilket de upplever är svårare att upptäcka än avkodningssvårigheter. Vi tolkar det som att inställningen till testet hör samman med vilken information pedagogerna kan utläsa ur testet. Lässvårigheter upptäcks främst i det dagliga arbetet. Den åtgärd som förordas är att läsa med elever i en till en situation. Föräldrarna anses vara en viktig resurs för elever i lässvårigheter. Specialläraren anses som en extra resurs som först och främst gör det arbete som klassläraren inte hinner med i undervisningen med enskilda elever. Specialläraren anses även vara en person att rådfråga och bolla tankar med. Förskoleklassens arbete med elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet anses vara en betydelsefull förebyggande insats och i detta arbete uppmärksammas även elever som kan komma att utveckla lässvårigheter.