Lärobokens uttryck och utrymme för interkulturalism : En analys av fyra gymnasiala historieläroböckers framställning av fyra stycken nedslag i USA:s historia
Sammanfattning: Läroböcker är och har länge varit en central del för undervisningen i skolan, inte minst inomhistorieämnet där det finns mängder av olika författare och förlag som ägnar tid åt att producera läromedel i form av nyutkomna läroböcker år efter år. När förlag släpper nya böcker är det ofta upp till historielärare på skolor att välja vilken de vill arbeta med i sin undervisning. Denna process ser olika ut från skola till skola, men som historielärare har man ofta inflytande över skolans val när det är dags att köpa in nya böcker. Att bestämma vilken bok man som lärare vill arbeta med är präglat av många kriterier. Ett av kriterierna kan vara att böckerna i fråga ska föra fler kulturer in i ljuset än den kanoniska europeiska som traditionellt får stor plats i böckerna. Det är här som föreliggande uppsatsämne kommer på tal, nämligen interkulturalism. Uppsatsen kommer att handla om interkulturalism och europeisk etnocentrism i läroböcker. Fokus i denna uppsats ligger i frågan om elever får möjlighet att möta andra kulturer eller om det europeiskt etnocentriska tar för mycket plats för att ta del av och lära sig av dessa kulturmöten. Uppsatsen kommer att fokusera på framställningen av Nordamerika för att undersöka om interkulturalism får uttryck i läroböckerna eller om historien som framkommer är präglad av ett allt för stort europeiskt etnocentriskt perspektiv och i så fall hur?I skolans läroplan finns mål om hur elever ska visa empati och sympati för olika kulturer i världen, en slags interkulturell kompetens förespråkas av läroplanen i dagens skola.1 Men hur hjälper läroböcker till med detta mål om det är ett sådant stort fokus på Västeuropa som Kenneth Nordgren (2006) menar att det är? Nordgren visar i sin forskning att över 60 procent av de bilder som existerar i läroböcker är från Europa. Nordgren menar att ett område som Nordamerika tillägnas sex procent av böckernas bildinnehåll. Detta anser Nordgren är orimligt lite när ett av målen i läroplanen är, som jag nämnde tidigare, att undervisa kring andra kulturer än den kanoniska europeiska som ägnas mest plats.2 Den här studien avser undersöka hur utomeuropeisk historia i läroböckerna framställs och hur läroböckerna strävar efter att öka elevers förståelse för möten mellan olika kulturer genom historien.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)