Lärares attityder till programmering : En fenomenografisk studie om grundskollärares attityder till implementeringen av programmering i matematikämnet

Sammanfattning: Eftersom matematikundervisningen inom det svenska skolväsendet saknar en fastslagen progression som visar hur arbetet med programmering bör bedrivas vill jag bidra med ökade kunskaper kring grundskolelärare i årskurserna 4–6 attityder till programmering i matematikämnet. För att besvara studiens syfte har lärares uppfattningar och beskrivningar av programmering analyserats, vilket har bidragit till att jag har fördjupat mina ämnesdidaktiska kunskaper gällande programmering. I denna kontext definieras attityder som en stabil inställning till ett objekt som utgörs av en kognitiv aktivitet. För att besvara studiens syfte har en fenomenografisk forskningsansats tillämpats, vilket kan ge upphov till en variation av lärares erfarenheter och uppfattningar. Datainsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer som genomfördes med fem kvalitativt skilda matematiklärare i årskurserna 4–6. Resultatet visar att en övervägande del av lärarna intog positiva attityder till införandet av programmering i matematikämnet men beskrev programmeringens syfte och utmaningar olika. Respondenterna beskrev sig även ha varierade erfarenheter och föreställningar av programmering i matematikämnet, vilket påverkar deras nivå av self-efficacy. Av det sammanställda resultatet framgår att respondenternas upplevelser av sin egen förmåga att undervisa programmering påverkar hur attityden till ämnet upplevs. Om lärare intar en hög grad av tilltro till sin egna förmåga genererar det troligtvis i att hon använder programmering på ett meningsfullt sätt i sitt pedagogiska arbete, vilket även gynnar elevernas lärande och lärares attityder. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan lärares ämnesdidaktiska kunskaper och benägenhet att integrera programmering på ett meningsfullt sätt. De lärare som beskrev en hög nivå av selfefficacy hade också goda ämneskunskaper inom programmering och upplevdes därmed vara mer benägna till att integrera programmering i sin undervisning. Sammantaget beskriver samtliga respondenter sitt behov av kompetensutveckling för att kunna svara mot utbildningens mål.