En begreppsanalys om bemötande inom hälso- och sjukvård

Sammanfattning: Inom hälso- och sjukvården sker en mängd möten mellan personal och människor i de mest varierande situationer. Som sjuksköterska ska du enligt lagar och föreskrifter besitta kunskap och förmåga att utveckla goda relationer till patienter, närstående och personal. Detta kräver ett medvetet och ett professionellt bemötande. Bemötande är ett svårdefinierat begrepp som innehåller flera olika aspekter. Syftet med denna begreppsanalys är att tydliggöra begreppet bemötande samt belysa sjuksköterskans bemötande i olika vårdrelationer. Den valda metoden är Walker & Avants modell för begreppsanalys, vilken innebär att forskaren på ett strukturerat och tydligt sätt definierar ett begrepp. Resultatet baseras på vårdvetenskapliga artiklar, läro- och fackböcker, rapporter, skönlitteratur, studier och skrifter. Resultatet redovisas i en lexikal och en litterär del, i definierande attribut, modell- gräns- och motsatsfall, samt genom förutsättningar och konsekvenser. Attributen som framkommit har delats in i en generell del till begreppet bemötande och en del avseende sjuksköterskans bemötande i en vårdrelation. Generella attribut som framkommit är möte, relation, kommunikation, etik och kompetens. Möta, interaktion, anknytning, kommunikation, förtroende och respekt är attribut som avser sjuksköterskans bemötande i en vårdrelation. Genom skapandet av ett modell-, gräns- och motsatsfall klargörs vad begreppet bemötande är, vad det gränsar till att vara och vad det inte är. För att ytterligare tydliggöra begreppet beskrivs de förutsättningar och konsekvenser som krävs för att begreppet ska kunna existera i verkligheten och dess följder. I diskussionen visar vi på att sjuksköterskan bör ha förmågan till att visa omsorg, respekt och öppenhet, samt ha förmåga till ett reflekterande och etiskt tänkande. Utöver detta bör hon ha kompetens i form av yrkeskunskap och livs- och yrkeserfarenhet. Om en sjuksköterska innehar dessa förutsättningar och attribut kommer både hon och patienten att uppleva ett ömsesidigt och tillfredsställande bemötande. Vilket i sin tur kan vara avgörande för patientens tillfrisknande och fortsatta förtroende för vården.