TAP-avtal - En alternativ kollektivavtalsmodell i handelsflottan

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Svensk sjöfart har sedan oljekrisen i början av 1970-talet i olika omgångar haft svårt att konkurrera på den internationella marknaden. Svenska rederier har saknat de verktyg som flertalet andra sjöfartsnationer har haft för att kunna hålla nere personalkostnaderna. Dessa verktyg har exempelvis bestått i parallella sjöfartsregister. Svenskt tonnage har därför bekvämlighetsflaggats i register utanför Sverige för att på så sätt bland annat kunna pressa ned personalkostnaderna. SEKO-sjöfolk arbetar aktivt mot bekvämlighetsflaggningen för att kunna förhindra ytterligare utflaggning av svenskt tonnage. TAP-modellen har sina rötter I den principöverenskommelse som SEKO-sjöfolk och SARF ingick 1997. Avtalen är en alternativ kollektivavtalsmodell som gör det möjligt för svenska rederier/managementbolag att bemanna sina svenskflaggade fartyg med besättningsmedlemmar från länder utanför EES-området. TAP-avtalen fungerar tillsammans med det statliga sjöfartsbidraget som en möjlighet för svenskflaggat tonnage att förbättra sin konkurrensförmåga mot andra sjöfartsnationer. TAP-avtalets består av tre juridiska dokument som var för sig reglerar olika delar av kollektivavtalsmodellen. Ett protokoll som reglerar den ursprungliga överenskommelsen från 1997. Ett tillämpningsavtal som reglerar hur stor del av besättningen som får utgöras av TAP-anställda. Ramavtalet utgör det kollektivavtal som den TAP-anställde ska förhålla sig till. Samtliga TAP-anställda är numera av filippinsk härkomst. De TAP-anställda utför samma arbetsuppgifter som de svenska besättningsmedlemmarna ombord. Trots detta är Storsjöavtalet som är ett av de kollektivavtal som de svenska besättningsmedlemmarna tillhör betydligt generösare i några avseenden. De TAPanställdas situation faller dock inte inom ramen för vad som per definition är att betrakta som social dumping. TAP-avtalen uppfyller I flera hänseenden mer än väl de lagstadgade minimikraven. Det är dock inte möjligt att utifrån endast underlaget i denna studie avgöra om de TAP-anställda är utsatta för social dumping eller ej.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)