Idrottslärares syn på kunskap och lärande i bollspel

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte och frågeställningarna Syftet har varit att studera lärare i ämnet idrott och hälsa och deras syn på kunskap och lärandet i bollspel i grundskolans senare del (åk 7-9). De olika frågeställningarna för arbetet var: (1) Vad beskriver lärarna som kunskap i bollspel? (2) På vilket sätt synliggör lärarna lärandet i bollspelet för eleverna? (3) På vilket sätt utformar lärarna sin undervisning i bollspel för eleverna? (4) På vilket sätt skapar lärarna delaktighet och engagemang hos eleverna under bollspelsundervisningen? Metod Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och undervisande lärare i idrott och hälsa, tre män och en kvinna. Respondenterna arbetade i årskurserna 7-9. Studiens teoretiska ramverk har inspirerats av Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital och dessa begrepp har använts vid analys och tolkning av data. Resultat Lärarna anser att bollspel är en kunskap att ha med sig senare i livet. De betonar även vikten av att kunna förstå skillnaden mellan olika bollspel. Lärarna synliggör bollspelet genom att skriva den specifika idrotten i schemat. Det är även idrotten som är i fokus under lektionen och inte kunskapsmålen från kursplanen. Lärarna vill att olika bollspel ska utövas mer än en gång så att eleverna ska hinna förstå och lära sig utöva dem. Återkommande svar från lärarna är att elevinflytandet varierar. Det är ingen som ger eleverna fria händer till att bestämma undervisningen, men i vissa bollspel finns det aktiva elever som är väldigt duktiga och då brukar lärarna låta dem ge tips och hjälpa till med undervisningen. Slutsatser Lärarna har ett starkt idrottsligt habitus som är relaterat till kunskaper och erfarenheter inom föreningsidrotten. Detta kunnande uppfattas av dem själva som ett värdefullt kapital som i undervisningssammanhang går att använda som ett symboliskt kapital. Bourdieus kunskapsteorier om habitus och kapital går att relatera till lärarnas erfarenheter, sätt att tala och ’visa på’. Lärarens habitus anses därför vara en tillgång i vissa situationer, vilket kan kopplas till att ämnet idrott och hälsa finns inom ett socialt rum, starkt påverkat föreningsidrotten. Ett idrottsligt habitus ger ett, i detta sammanhang, (idrotts-)kapital som kan omvandlas till ett symboliskt kapital, ett symboliskt kapital som också värdesätts av andra. Vi kan se en fara i denna typ av överföring av normer och värderingar kring giltig kunskap då andra typer av habitus och kapital hos lärare i idrott och hälsa kan komma att få en lägre legitimitet och på så sätt påverka val av innehåll och utformning av undervisning. Det sistnämnda bör uppmärksammas i lärarutbildningen till lärare i idrott och hälsa. Lärarna har ett starkt idrottsligt habitus som är relaterat till kunskaper och erfarenheter inom föreningsidrotten. Detta kunnande uppfattas av dem själva som ett värdefullt kapital som i undervisningssammanhang går att använda som ett symboliskt kapital. Bourdieus kunskapsteorier om habitus och kapital går att relatera till lärarnas erfarenheter, sätt att tala och ’visa på’. Lärarens habitus anses därför vara en tillgång i vissa situationer, vilket kan kopplas till att ämnet idrott och hälsa finns inom ett socialt rum, starkt påverkat föreningsidrotten. Ett idrottsligt habitus ger ett, i detta sammanhang, (idrotts-)kapital som kan omvandlas till ett symboliskt kapital, ett symboliskt kapital som också värdesätts av andra. Vi kan se en fara i denna typ av överföring av normer och värderingar kring giltig kunskap då andra typer av habitus och kapital hos lärare i idrott och hälsa kan komma att få en lägre legitimitet och på så sätt påverka val av innehåll och utformning av undervisning. Det sistnämnda bör uppmärksammas i lärarutbildningen till lärare i idrott och hälsa.