Penicillinchock på häst

Sammanfattning: Syftet med litteraturstudien är att belysa biverkningen penicillinchock genom att studera mekanismer som ligger bakom de negativa biverkningarna, redogöra för riskfaktorer och hur ofta penicillinchock förekommer. Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan i Sverige vid bakteriella infektioner hos häst. Det är förstahandsvalet vid många infektioner då det är ett antibiotikum med smalt spektrum och dessutom är resistensläget bra i Sverige. Bensylpenicillin är inte är lämpligt att administrera per os, då det inaktiveras i magsäckens sura pH och kan ge påverkan på normalfloran i tarmen. Bensylpenicillin administreras därför intravenöst i form av lättlösligt natrium eller kaliumsalt eller intramuskulärt i form av svårlösligt prokainsalt, där prokainet ger en depåeffekt och smärtlindring på injektionsplatsen. I Sverige finns bensylpenicillinnatrium (pc-Na) och bensylpenicillinprokain (pc-prokain) godkänt till häst. Pc-Na ges främst på djursjukhus av djurhälsopersonal då djurägare inte bör ge intravenösa injektioner. För djurägare som själv ska behandla hästen är pc-prokain för intramuskulär injektion det alternativ som finns tillgängligt. Vid behandling med dessa beredningsformer kan negativa biverkningar uppstå och den mest fruktade biverkningen är penicillinchock. Penicillinchock är ett samlingsnamn för biverkningar som kan drabba hästar vid behandling med bensylpenicillin. Symptomen varierar från mild oro, hudreaktioner, CNS-relaterade symptom, anafylaxi och död. Den vanligaste orsaken till penicillinchock är troligtvis prokaintoxicitet. Det kan uppstå då prokain når cirkulationen för snabbt och esterasernas hydrolyserande kapacitet överskrids. Prokain har en direkt verkan på CNS och kan ge symptom som beteendeförändringar, rörelsestörningar och kramper. En annan orsak till penicillinchock kan vara en allergisk reaktion mot själva penicillinet. Penicillinet kan bilda ett haptencarrierkomplex med plasmaproteiner som orsakar immunologisk respons. Symptom som kan uppstå är urtikaria, angioödem och i värsta fall anafylaktisk chock som kan leda till allvarliga diarréer, peribronkiella ödem och dyspné. En faktor som kan öka risken för penicillinchock är oavsiktlig intravaskulär injektion av pcprokain som leder till ökad risk för prokaintoxicitet. Även tidigare behandling med prokain kan öka risken genom kindling, som innebär att upprepade behandlingar med prokain bygger upp en ökad känslighet för prokain i det limbiska systemet. En annan faktor som kan påverka är lägre esterasaktivitet i blodet, vilket gör att prokain hydrolyseras långsammare och ger ökad risk för prokaintoxicitet. Mellan år 1987 och 2015 har cirka 130 fall av penicillinchock rapporterats in till Läkemedelsverket, men troligtvis är underrapporteringen av biverkningarna stor. I dagsläget finns det inget preparat som kan ersätta pc-prokain men forskning inom området pågår för att få fram ett säkrare alternativ med färre biverkningar.