En studie i höghusbyggande

Sammanfattning: Utvecklingen i världen och även i våra svenska städer går mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping är inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 våningar kommer den att sträcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i världsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det på en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset är placerat i närheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell åt ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus är dock begränsad, därför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men även möjligheterna är att bygga på höjden. I min studie har jag lagt fokus på de delar som byggbranschen skall tänka på när de i framtiden vill bygga ännu högre hus. Rapporten beskriver vilka komplikationer och kritiska moment som uppstår ju högre man bygger, drivkrafter för höghusbyggande samt positiva effekter och möjligheter med höghus. Det jag kommit fram till är att de försvårande omständigheterna med att bygga på höjden bl.a. är en större belastning på byggnadens grund och hela konstruktion. Egentyngden ökar linjärt både pga. den vertikala- och horisontella belastningen ju fler våningar man bygger. Kostnaden däremot ökar exponentiellt med höjden för den extra stabilisering som krävs mot de horisontella krafterna. Försvårande omständigheter är även brandskyddet och arbetarskyddet som skiljer sig från vanliga byggprojekt. Mest kritiskt är hur utrymning skall gå till samt brandskyddet under byggtiden. Jag har även kommit fram till 3 stycken drivkrafter för att bygga höghus: Ekonomi, Miljö och Landmärke. Ekonomi för att skyskrapan ses som ett hjälpmedel för att sälja staden genom det varumärke och den publicitet som denna medför. Extrema byggnader signalerar framåtanda och modernism som städerna gärna vill associeras med för att locka investerare, företag och turister. Ofta finns dessutom inga andra alternativ än att bygga på höjden då staden är trång och tomtpriserna höga. Drivkraften miljö eftersom med uppförande av höghus reduceras restiden och resebehovet, då man samlar människorna i större byggnader och koncentrerar bebyggelsen. Människorna får närmare till arbetet, de dagliga sysslorna och kan i större utsträckning gå eller ta cykeln. Drivkraften landmärke förklaras med att man med en skyskrapa kan få både bostäder eller kontorsytor och samtidigt skapa ett landmärke med hjälp av en utmanande arkitektur. Många städer vill ha en byggnad att sätta på kartan.