Den nya expertskatten : Innebär de nya reglerna en ökad förutsebarhet för personer i nyckelposition?

Sammanfattning: Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anställa utländska experter som kan beviljas skattelättnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgång till ny teknologi och kunskap. Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste när reglerna om expertskatt skulle bli tillämpliga. 2012 infördes regler som innebär att personer som tjänar över två prisbasbelopp per månad automatiskt är kvalificerade för expertskatt. Fortsättningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna från 2001. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om de nya reglerna från 2012 har ökat förutsebarheten för yrkeskategorin nyckelpersoner. I uppsatsen lyfts även fram viss problematik som finns trots den nya regeländringen från 2012. Lagstiftningen studeras för att se skillnaden mellan 2001 och 2012 års expertskatteregler. Genom förarbeten ses vilket syfte som finns med reglerna. Praxis från innan 2012 presenteras och det analyseras om rättsfallet fått ett annat utfall med nuvarande regler. Om reglerna från 2012 studeras tillsammans med förarbeten ses att reglerna är mer objektiva och lättare att bedöma för ett företag. Det innebär att förutsebarheten för personer i nyckelposition har ökats genom att 2012 års expertskatteregler infördes. Fortfarande finns problematik kvar kring expertskattereglerna. Det grundar sig i att reglerna från 2001 och den nya regeln från 2012 ska tillämpas parallellt. Därmed finns stora skillnader för vad som krävs för att kvalificera sig för expertskatt. En alternativ lösning är svår att finna utan det mest fördelaktiga alternativet är att utveckla praxisen kring reglerna från 2001.