Utvärdering av programvara/molntjänst för framställning av ortofoton med UAS-data

Sammanfattning: Unmanned Aerial Vehicle (UAV) är en benämning på en obemannad flygande farkost. UAV är en benämning för själva farkosten och därför har Unmanned Aircraft System (UAS) tagit över eftersom det är ett begrepp som rör hela systemet som förutom flygfarkost innefattar start, landning, markstation och kommunikationslänk. Inom mätningsteknik är UAS ett relativt nytt begrepp och tekniken har sin historia mestadels inom det militära området. Syftet med denna studie är att analysera samt utvärdera två programvaror och en molntjänst för bearbetning och framtagning av ortofoto från UAS-data. De frågor som ställts inför arbetet är: kan en molntjänst ersätta ett avancerat datorprogram vid generering av ortofoton? Kan dessa datorprogram ge ett bra resultat utan hjälp av andra GIS-program? Vilket program är enklast att förstå och använda samt vilka är skillnaderna mellan programmen? Dessa frågor har besvarats genom användning av insamlat data och för att få utvärderingen rättvis har därför tre olika dataset skapats. Programtjänsterna som har utvärderats är Agisoft PhotoScan 0.9.0 och Pix4UAV Desktop/Cloud 2.1.2. Insamling av data har skett genom en flygning med en oktokopter över Fågelmyratippen i Dalarna. Resultaten visar att priset snabbt blir högt om endast Pix4UAV Cloud används och att överlag är PhotoScan billigare än Pix4UAV Desktop. Kvalitetsrapporten som följer med varje projekt är överskådlig i PhotoScan och mer ingående i Pix4UAV Desktop/Cloud. Trots samma indata blir utdatat olika vid bearbetning av de olika programmen, till exempel skiljer sig markupplösningen åt mellan programmen. Generellt är PhotoScan tydligare på att visa hur arbetsprocessen går till. Supporten hos båda företagen är bra, tips och tricks finns på respektive hemsida. Till PhotoScan finns även en manual för nedladdning samt en YouTube-kanal med instruktionsvideor. De enda slutsatserna vi drar är att Pix4UAV Cloud inte klarar av att ersätta ett avancerat bildbehandlingsprogram och att för tillfället bör ytterligare ett GIS-program användas som komplement för att få bästa resultat. I övrigt har vi endast skrapat på ytan av programmen och rekommenderar att läsaren tar till sig det vi skrivit under resultat och diskussion för att sedan bilda sig en egen uppfattning med hjälp av respektive programs prövotid. Till sist presenteras förslag på vidare studier inom ämnet.