Anonymitet och språkbruk på internet : En kvantitativ innehållsanalys av svenska kommentarer

Sammanfattning: Sammanfattning  Näthat och nätmobbning är ett utbrett problem på internet som fått mycket medial uppmärksamhet de senaste åren. Många gånger görs också kopplingar mellan anonymiteten på internet och förekomsten av näthat och nätmobbning.  Denna studie avser att undersöka hur och i vilken utsträckning möjligheten att kommentera anonymt på internet påverkar svenskars språkbruk. I studien undersöks även ifall det finns skillnader mellan de olika ämnen som diskuteras samt skillnader mellan män och kvinnors språkbruk på internet.  Studien bygger på hypoteser som är formulerade utefter tidigare forskning och lyder: Anonymitet bidrar till en hårdare ton och språkbruk när det skrivs kommentarer på internet. Ämnet som kommenteras har en stor påverkan på hur språkbruket uttrycker sig och att män tenderar att använda ett mer negativt och aggressivt språkbruk än kvinnor.  För att mäta svenskars språkbruk på internet har innehållsanalys använts som metod. Olika variabler har valts ut och ett kod schema har strukturerats. Själva analysen bygger på 1000 kommentarer skrivna av svenska användare på sociala medier, där hälften är skrivna av identifierbara användare och resterande av anonyma. Kommentarerna har hämtats från olika plattformar (Facebook, Youtube, Fragbite samt Zara Larssons blogg) och handlar om de på förhand utvalda ämnena: nyhet, genus, politik, reklam och humor.  Resultaten från datainsamlingen visar på att en majoritet av kommentarerna som skrivits har haft negativ attityd samt att personangrepp och svordomar är vanligt förekommande när det kommenteras över internet. Även ämnet som diskuteras har som förutspått stor påverkan på språkbruket där kontroversiella ämnen generar ett mer negativt språkbruk. Vidare kan man utifrån resultaten se att män är överrepresenterade när det kommer till negativt språkbruk, detta stämmer också överens med studiens hypotes. Dock gick det inte att se några avgörande skillnader i attityd mellan anonyma och identifierbara när det kommenterar vilket går emot studiens hypotes. En möjlig förklaring kan ligga i avsaknaden av rättsliga samt sociala konsekvenser på internet, vilket skulle kunna bidra till att folk ser sig som överlag anonyma även när det är identifierbara.