CDF-strategier i det tysta. Kontantavräknande derivatinstrument i relation till flaggnings- och budpliktsreglerna

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhållande till främst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundärt i förhållande till reglerna om otillbörlig marknadspåverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden då man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa gränsvärden, antingen vad gäller rösträtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. Härigenom främjas transparensen på marknaden. Budplikt innebär en skyldighet att rikta förvärvserbjudande till samtliga aktieägare i ett noterat bolag när man uppnår 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten är betydligt mer ingripande än flaggningsplikten. Contracts for Differences (CFD) är en särskild derivattyp där den ena avtalsparten, utgivaren, förvärvar ett antal aktier men låter motparten, tecknaren av instrumentet, stå den ekonomiska risken för dessa. Utgivaren, i regel en bank, är typiskt sett ägare och har således rösträtt för aktierna. De ekonomiska rättigheterna, rätten till utdelning och den ekonomiska risken, har däremot tecknaren. Ämnet är högaktuellt och omdiskuterat, såväl inom EU som internationellt. Vi kan snart vänta oss EU-lagstiftning i form av såväl utökade informationskrav genom Öppenhetsdirektiv som utökat Marknadsmissbruksdirektiv. Användandet av CFD i syfte att bygga upp finansiella positioner i bolag har ännu inte fått särskilt stort genomslag i Sverige och ämnet har inte nämnvärt uppmärksammats i doktrin. Förutom vägledning i ett aktiemarknadsuttalande har uppsatsen fått ta vägledning i främst utländsk rätt och doktrin där ämnet, som nämnts, är mer uppmärksammat. De jurisdiktioner som har fått agera referensramar är Storbritannien, Tyskland, Finland, Norge och till viss del även USA. Andra europeiska jurisdiktioner har berörts övergripande. Uppsatsen fokuserar på huruvida CFD-parterna skapar ett närståendeförhållande vilket påverkar beräkningen av gränsvärdena för budplikt och flaggning. Dessutom utreds huruvida CFD-strategier kan anses vara förenliga med god sed på aktiemarknaden. Uppsatsen har därmed dels belyst det rådande rättsläget vad gäller dessa finansiella instrument i förhållande till respektive lagrum och självreglering (de lege lata), dels behandlat hur dessa instrument borde regleras i svensk och europeisk rätt (de lege ferenda).