Svåra ord i en truckbok : Språklig utmaning för deltagare och lärare i en yrkeskurs

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för svenska språket (SV)

Sammanfattning: Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett läromedel för blivande truckförare. Syftet med studien är att undersöka ordförståelse hos studerande på SFID- och SASG-nivå med hjälp av ordtest och dessutom belysa den språkklyfta som finns mellan de studerandes ordförråd och den vokabulär som finns i yrkeskursernas läromedel.     Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kända ord och gråzonsord. Fackord uppmärksammas i undervisningen.Gråzonsord är de ord som ämnesläraren inte förklarar, och som inte är kända sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andraspråksinlärare då lärarna brister i medvetenhet om svårigheterna, och dessutom använder gråzonsord för att förklara nya fackord.     Ett textavsnitt, med många gråzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i två studerandegrupper som är potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkät används, och ordförståelsen belyses från flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkäten. Studien innehåller ordtest i form av självskattning, orddelnings-, flervals- och lucktest.     Resultatet antyder att både studerande och deras lärare underskattar svårigheterna i studerandegruppernas ordförståelse, men lärarna uppvisar en större medvetenhet om svårigheterna med gråzonsorden. Ordtesten visar stora skillnader i resultat mellan de två studerandegrupperna både i förståelsen av gråzonsord och i orddelning av långa sammansatta fackord.     Texten i läromedlet innehåller många svårförståeliga ord för de undersökta studerandegrupperna. Fackorden, ofta substantiv, förklaras av ämnesläraren och är relativt lätta att åskådliggöra. Många ämnes- och yrkesord befinner sig däremot i en gråzon som varken förstås av andraspråksinlärare eller uppmärksammas av ämneslärarna. Gråzonen måste belysas och medvetandegöras, och i studiens avslutande kapitel förs en didaktisk diskussion om former för detta och om hur språkklyftan kan överbryggas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)