Från bildsatt radio till katastroffilm : SVT:s bildsättning av katastrofer före och efter avskaffandet av TV-monopolet

Sammanfattning: SVT arbetar inom public service-sfären och försöker efterfölja ett sändningstillstånd där objektivitet förespråkas. Under en längre period hade SVT monopol på TV-sändningar, men 1987 hävdes monopolet och konkurrerande nyhetsmedier gjorde entré på marknaden. Tidigare forskning visar att uppkomsten av konkurrerande nyhetsmedier på marknaden har förändrat sättet att producera nyhetsinslag. Nyhetsmediernas nyhetsinslag har gått mot en mer kommersiell utformning där syftet är att locka till sig tittare. SVT har följt denna trend trots att deras sändningstillstånd förespråkar neutralitet gentemot andra maktsfärer i samhället. Vad som inte framgått av tidigare forskning är om och hur bildsättningen i nyhetsinslagen förhåller sig till objektivitet kontra kommersialism efter avskaffandet av TV-monopolet. Då SVT behållit sitt sändningstillstånd kan det antas att de fortfarande anser sig vara objektiva i sitt bildberättande, men frågan är då om deras syn på objektivt bildberättande har förändrats? För att svara på detta genomfördes en kvalitativ bildanalys av åtta nyhetsinslag med temat katastrofrapportering. Fyra inslag som rapporterar om Tjernobylkatastrofen 1986 ställs mot fyra inslag om flodvågskatastrofen i Asien 2004. Den första katastrofen ägde rum före TVmonopolets avskaffande, och den andra efter. Bildberättandet i rapporteringen av katastroferna jämfördes sedan, för att fastslå om den senare katastrofen gestaltats mer kommersiellt än den tidigare. Uppsatsen diskuterar om och hur synen på objektivitet har förändrats hos SVT, och att objektivitet kan komma att fortsätta förändras mot ett mer kommersiellt håll. Studiens slutsats visar att bildberättandet i nyhetsinslagen över Tjernobylolyckan förhöll sig mer till objektivitet, medan nyhetsinslagen över flodvågskatastrofen i Asien lutade mot ett mer kommersiellt bildberättande. Mellan 1980-talets senare hälft och 2000-talets början hade klippbildernas roll förändrats. Den visuella information som tillsammans med reporterrösten till en början utgjorde vad som kan liknas vid bildsatt radio, hade under den senare perioden övergått i en katastroffilm, som underhöll publiken på ett sätt som liknar de kommersiella nyhetsinslagens utformning.