Samhällskunskapens genusformler : En diskursanalytisk studie om läroböckers konstruktion av genus

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks hur genus konstrueras i läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet. Syftet med studien är att undersöka sex stycken läroböckers språkhandlingar samt diskursiva innehåll för att säga något om hur genus konstrueras i ämnet samhällskunskap. Den teoretiska utgångspunkten är Yvonne Hirdmans genusteori som bygger på tanken om att genus är något socialt konstruerat. Vidare har även Faircloughs kritiska diskursanalys legat till grund för uppsatsens teoretiska samt metodologiska ramverk. Fairclough ser språket som en återspegling av verkligheten vilket gör att det genom studiet av språkhandlingar går att uttala sig om samhällets normer och värderingar kring genus.   För att uppfylla syftet har följande frågor utarbetats: Hur framställs kvinnor och män i det diskursiva innehållet? Vilka likheter och skillnader finns i konstruktionen mellan den kvinnliga och manliga diskursen? På vilket sätt befäster och/eller utmanar det diskursiva innehållet genusordningen? Det empiriska materialet som analyseras består av sex stycken läroböcker i samhällskunskap för högskoleförberedande program på gymnasiet. Läroböckerna är uppdelade efter 1994 samt 2011 års läroplan och i resultatet av analysen går det att tyda en manlig och kvinnlig diskurs som bygger på traditionella och alternativa genusformler, vilket innebär att läroböckernas språkyttringar både utmanar och befäster stereotypa könsroller. Men att de utmanande tendenserna är få.