Källmiljöer i svensk skog: metoder för att mäta och förhindra påverkan på källmiljöer från skogsbruk

Sammanfattning: Källmiljöer är grundvattenberoende ekosystem med en betydande roll för den biologiska mångfalden. Svenska skogar är rika på källor, som riskerar att påverkas av närliggande skogsbruk. I EU-projektet GRIP on LIFE IP som bland annat Skogsstyrelsen deltar i ska våtmarker och vattendrag uppmärksammas och eventuellt restaureras och i dessa naturområden ingår källmiljöer. Syftet med detta examensarbete är att ge kunskap om hur källor kan påverkas av närliggande skogsbruk och hur man kan mäta och även förhindra dessa förändringar. En litteraturstudie, en analys av grundvattendata och en fältstudie har utförts. Litteraturstudien visade bland annat att en vanlig påverkan på grundvattennivån vid en skogsavverkning är höjd grundvattennivå och att ett vanligt hot mot källmiljöer är körskador från skogsmaskiner. I dataanalysen studerades grundvattennivåer från mätstationer som legat nära ett avverkningsområde. Två olika metoder användes: visuell bedömning med linjär regression och modifierad double mass-analys. I fältundersökningen besöktes två områden med källor i närheten av avverkningsområden, och det gjordes bland annat mätningar av vattenflödet genom att ett objekt fick flyta på ytan av källbäcken. Resultatet från den modifierade double mass-analysen visade en höjning av grundvattennivån till följd av närliggande avverkningar för två av sju stationer. Den visuella bedömningen med linjär regression visade sig inte vara en passande metod för denna sortens dataanalys. Vid fältundersökningen hittades fler källor än vad som fanns angivet i SGU:s källarkiv. Ingen av dem var dock skadad av körspår. Metoden för att mäta flöden gav ett relativt osäkert resultat och gick inte att använda i en av källorna. Att grundvattenstationerna inte var optimalt placerade för denna studie utgjorde en felkälla för dataanalysen, som eventuellt hade visat grundvattennivåökningar i fler fall om stationerna var placerade så att de säkert stod i hydraulisk kontakt med avverkningsområdet. Modifierad double mass-analys visade sig dock vara ett användbart och tydligt verktyg för att undersöka grundvattennivåförändringar över tid. Ett mer tillförlitligt sätt att mäta källflöden på än vad som användes i fältundersökningen verkar vara att använda flödesmätare för källor med tydligt källflöde. Även om en skogsavverkning skulle resultera i höjd grundvattennivå och ökat vattenflöde vid en källa är det inte säkert att det skulle ha negativ påverkan på källmiljön. Däremot kan det försumpa marken vilket i sin tur ökar risken för körskador från skogsmaskiner. Det finns vedertagna metoder för att visa naturhänsyn i skogsbruket och etablerade målbilder från skogssektorn specifikt avsedda för källor och källpåverkad mark. Dock kan skogsägare vara omedvetna om källor på sin mark och deras naturvärde vilket ökar risken för att källmiljöerna skadas. Det går i viss mån att restaurera påverkade källmiljöer men en första prioritering bör vara att skydda källmiljöerna och därmed förhindra negativ påverkan på dem.