#WILLIAMMÅSVARE En mottagarorienterad studie om transmedialt berättande i TV-serien Skam

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Författare: Emelie Bengtsson; Rebecka Källquist; [2017-10-09]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Abstract Examensarbete: 15 hp Program: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet Nivå: Grundnivå Termin/år: Vt/2017 Handledare: Malin Sveningsson Kursansvarig: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 603 Nyckelord: Mediekonvergens, transmedialt berättande, Skam, TV-serier, webb-TV, demassification, Instagram, ungdomar, community, gemenskap, TV-tablå, linjär TV Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tittare tar del av och upplever Skams TV-format. Teori: Mediekonvergens, transmedialt berättande, intrakompositionell transmedialitet, uses and gratifications, asynchroneity, demassification, instrumentell och ritualiserad medieanvändning. Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Material: Fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer bestående av totalt 16 personer mellan 16–20 år som tittar på Skam. Resultat: Studiens resultat visar på att deltagarna upplever Skam och dess digitala plattformar som en transmedial TV-serie, men väljer att ta del av den på olika sätt. Inga av deltagarna ifrågasätter de olika plattformarna, utan när de väljer bort en plattform handlar det snarare om att innehållet inte bidrar med en värdefull och sammanhängande del till helheten. Två idealtyper kan identifieras; de som kontinuerligt tittar på samtliga plattformar och de som nöjer sig med att ta del av innehåll en gång i veckan. De flesta tittar på Skam för underhållning eller den stora gemenskap som TV-serien ger. Därutöver stimulerar formatet till ett beteende som påminner om och liknar tittandet under den linjära televisionens tid.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)