Förändrade fruktsamhetsmönster i Europa: Är kohortstorlek en förklaring? : En studie av Easterlinhypotesen, tillämpad på åtta Europeiska länder

Sammanfattning: Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord