Plats att se andra och bli sedd? En fallstudie om samspelet mellan stadens struktur och segregation

Sammanfattning: Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ”vi” och ”dem”. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar på vilka sätt platsen kan ses som en barriär, och undersöker hur fysiska förändringar skulle kunna förändra det. Resultatet visar att space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier kan samverka i hög grad. Gatustrukturen och space syntaxverktyg kan vara en hjälp för att öka sannolikheten att människor besöker vissa platser. Gehls kvalitetskriterier kan vara en hjälp för att öka sannolikheten att människor väljer att stanna kvar på samma plats. Tillsammans kan de vara verktyg för att öka sannolikheten att människor med olika bakgrund och livssituationer möts i vardagen. Sammanfattningsvis kan det sägas att den fysiska miljön och stadsstrukturen kan ge ökade möjligheter för människor att se och bli sedda i sin vardag. Det är något som kan minska uppdelningen i ”vi” och ”dem”. Segregation anses framförallt vara ett resultat av ökad arbetslöshet och arbetsmarknadens förändring. Stadens struktur och utformning kan vara en av många andra faktorer som kan bidra till att förstärka, eller mildra, andra segregerande effekter i samhället.