"Skyddsbestämmelser" - En kvalitativ textanalys av flyktingars rättigheter och staters skyldigheter i Flyktingkonventionen och Skyddsgrundsdirektivet

Sammanfattning: Världen över vittnar människor om livet i förödelse och ständig fruktan som kommit att bli deras vardag. De senaste åren har miljontals människor världen runt tvingats fly sina hem på grund av oroligheter och konflikter. Motvilligt såväl som villigt söker sig människor till säkrare platser i andra delar av världen, i hopp om ett tryggare liv. För många förblir dock hoppet om en säkrare tillvaro blott en dröm. Statusen som flykting och skyddet den erbjuder har visat sig vara betydligt svårare att åberopa än vad många kunnat tro. Stater har repetitivt visat prov på bristande gästvänlighet vid flyktingmottagande och deras handlande kan närmast beskrivas som restriktivt. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka det folkrättsliga skyddet för flyktingar och skyddsbehövande. Tilläggningsvis kretsar fokuset även kring vad stater har eller inte har för skyldigheter jämtemot ankommande människor. Utifrån ett teoretiskt perspektiv grundat i Hannah Arendts tes om politiskt medlemskap studeras 1951 års flyktingkonvention och EU:s skyddsgrundsdirektiv. Materialet har i sin tur undersökts och analyserats metodologiskt utifrån en kvalitativ textanalys med syfte att svara på frågeställningen: på vilket sätt skiljer sig skyddet av flyktingars rättigheter i Flyktingkonventionen och Skyddsgrundsdirektivet beroende på textens ändamål? Undersökningen konkluderas i slutsatsen att ju mer politiskt avtryck som skrivits in i narrativet, desto mer har det stater i fokus snarare än flyktingar, och att skyddet skiljer sig åt i fråga om vems intressen som skyddas; nationalstaten eller flyktingen. Slutligen mynnar uppsatsen ut i en diskussion om flyktingrättens praktiska effekter och dess begränsningar i verkligheten.