Fullgörelsehinder: Befriande omstädngigheter vid köpeavtal - Doctrine of frustation jämförd med CISG och köplagen

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar möjligheterna till befrielse, för en avtalspart som åtagit sig att utföra en viss prestation, men som sedermera blir förhindrad att fullgöra sitt åtagande. Fokus ligger på det kommersiella köpeavtalet. Två olika regelsystem presenteras: den engelska frustrationsdoktrinen respektive befrielsereglerna i köplagen och CISG. En kortfattad presentation görs även av force majeure-klausuler. Den engelska läran om frustration utvecklades i en rättslig miljö där avtalets bindande effekt var i det närmaste oavkortad. Som ett undantag från denna rigida rättstillämpning medförde läran en möjlighet att avveckla avtal när omständigheterna för fullgörelsen ändrats så fundamentalt att det inte ansågs rimligt att låta avtalet vara fortsatt bindande. Ett köpeavtal kan i princip frustreras genom att fullgörelsen blir olaglig eller omöjlig, eller genom att avtalets syfte förfelas av oförutsedda händelser. Om parten själv medverkat till de förändrade omständigheterna kan denne inte åberopa frustration. Frustrationens rättsverkan innebär en permanent avveckling av båda parternas för-pliktelser. Vissa regler för återbetalning och ersättning finns vidare lag-stadgade. I köplagen regleras två olika typer av befrielse. Befrielse från natural-fullgörelsen och från skadeståndsansvaret. Uppsatsen koncentrerar sig främst på den senare befrielsen, då denna är av större principiellt intresse. Befrielsen regleras av det så kallade kontrollansvaret, som återfinns i köp-lagen 27 § och CISG art. 79. Kontrollansvaret är ett strikt skadestånds-ansvar, med undantag för vissa befriande händelser. Regeln förutsätter att fyra rekvisit uppfylls för att den förhindrade parten skall befrias. Den inträffade händelsen skall vara ett hinder för fullgörelsen. Detta hinder skall vidare vara utanför partens kontroll och dessutom vara skäligen oförutsebart och oövervinnligt. Om den förhindrade parten lyckas bevisa att samtliga dessa förutsättningar är upp-fyllda blir denne befriad från skadeståndsansvar, under så lång tid som hindret kvarstår. De övriga förpliktelserna enligt köpeavtalet påverkas dock inte. De båda regelsystemen jämförs i slutet av uppsatsen. Det konstateras här att bägge systemen ställer mycket höga krav för att medge befrielse. Dessutom råder viss osäkerhet beträffande vissa rättsområden. Detta är två anledningar till att de flesta kommersiella köpeavtal regleras av en force majeure-klausul, som ersätter de legala befrielsereglerna.