Frågan om den samhällsnyttiga medborgaren : En analys av diskursen i utredningarna som föregick Lgy 70 och Lpf 94

Sammanfattning: Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som låg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus låg på att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrån argumenten blottlägga dess människo- och kunskapssyn. Metoden som har använts var Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts på det material som ligger till grund för de nämnda läroplanerna. Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gällande gymnasieskolorna var att gymnasiet framställdes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhället. Dock var det en specifik grupp elever som utgjorde problemet och som skolan var tvungen att anpassas till. Gruppen varierade mellan de olika tidsperioderna, men innefattade dem som inte klarade av skolan i dess dåvarande form. Lösningarna på den av utredningarna antagna problematiken riktades oftast mot den här gruppen och medförde att elevernas valfrihet ökades. Denna valfrihet var dock en strategi som staten använde för att styra in eleverna mot en av staten sedd ”rätt” utbildning. Den underliggande människo- och kunskapssynen i samtliga utredningar var behavioristisk. Utredningarna antog att ungdomarna till stor del påverkades av sin bakgrund och sociala klass i valet av utbildning. Slutsatser som dras är att gymnasieskolan anpassas för arbetsmarknadens behov. Utbildning anses göra ungdomarna mer kvalificerade för yrkesverksamhet. För dem som inte klarar av detta måste skolan anpassas. Således reformerades gymnasieskolan efter de lågpresterande eleverna.