Framgångsfaktorer och hinder för elevhälsoarbete : Ingen organisation är starkare än dess svagaste länk

Sammanfattning: Syftet med studien är att identifiera framgångsfaktorer, samt att påvisa hinder för att uppnå en fungerande elevhälsoorganisation, samt att visa hur Elevhälsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer av Elevhälsans personal i åk 6-9 på en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en väl fungerande Elevhälsa. Resultaten grundar sig även på samtal med annan personal på skolan, samt på observationer i olika klassrum. Data från intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrån aktivitetsteorin, där fokus ligger på beskrivning av Elevhälsans olika yrkeskategoriers mål, handlingar och operationer. Undersökningen visar hur Elevhälsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhälsoorganisation. Elevhälsans arbete med eleverna kretsar kring hälsofrämjande arbete och arbete för att eleverna ska nå kunskapskraven. Detta bygger på värdegrundsarbete där det satsats mycket kraft på relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever på skolan. Det finns dessutom en tydlig ledning och struktur i organisationen där rutiner och ansvarsfördelning är väl kända och accepterade av personalen. Det förebyggande arbetet bland personal och elever är betydelsefullt. Beslutsprocessen är snabb och dokumentationen upplevs som betydelsefull och användbar i praktiken. Det utgår stöd till elever i svårigheter utifrån deras individuella behov där lärarna visar att de tror på elevens förmåga att lyckas. Arbetet har sin grund i att det råder en positiv stämning bland både personal och elever, där det förebyggande arbetet för att stärka elevernas självkänsla och självtillit är betydelsefullt.   De hinder eller svårigheter som kan finnas för utvecklingsarbetet med Elevhälsan är att det inte finns något facit på hur verksamheten ska organiseras, varje skola måste hitta sin egen modell utifrån sina förutsättningar. Brist på tid, långdragen beslutsprocess och komplicerad dokumentation av elevärenden kan vara andra hinder. En otydlig ledningsorganisation kring Elevhälsans arbete utgör dessutom hinder för att utveckla en fungerande Elevhälsa.