New Public Management : En analys med Kriminalvården som ett praktiskt exempel

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och analysera hur New Public Management kan påverka en statlig institution och förändra organisationen.   I början av uppsatsen presenteras olika exempel på hur konceptet New Public Management har blivit en utgångspunkt för stora förändringar i tre utvalda statliga institutionerna. Resultat baseras på olika forskningar. Därefter beskrivs ursprunget av New Public Management och de viktigaste kännetecken av konceptet. Kännetecken är till och med underlag till intervjuguiden för alla intervjuer samt även dokumentanalysen. Förutom detta framställas möjliga konsekvenser av reformerna efter New Public Management har implementerats i en organisation.   Mitt empiriska material är intervjuer med Kriminalvårdspersonal som innehar en högre befattning och dokument samt rapporter från Kriminalvården. Dessutom använder jag dokumentanalysen. Dokumentanalysen baseras på olika rapporter och andra publikationer från Kriminalvården som finns publicerad på organisationens hemsida. Delvis ingår även interna dokument i analysen. Jag använder mig även av litteratur för att kunna förklara bakgrund och teorier som har betydelse för analysen.   Efter presentationen av materialet följer analysen där alla kännetecken av New Public Management konceptet blir jämfört med Kriminalvården aktuella situationen samt organisationens pågående förändringsarbete under de senaste åren. Frågan om hur mycket och på vilket sätt reformerna har påverkat Kriminalvårdens arbete idag försöks att framställa. Slutsatsen är väl att mycket av New Public Management konceptet försöks att omsätta i verksamheten. Det finns tydliga bevis för olika kännetecken, fast Kriminalvården har delvis misslyckas, exempelvis med sitt personalarbete och i detta samband ekonomin. Förändringsprocessen är alltså inte avslutat än.