Rätten till arbetstagarens kunskap och information

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Samhället har genomgått en markant utveckling. Vi har lämnat industrisamhället och startat övergången mot ett allt mer kunskapsbaserat sådant. Detta får stora konsekvenser för arbetsmarknaden. Företagens nya krav på kunskap sätter varje enskild individs kunnande i fokus, vilket ofta är företagets viktigaste resurs. Maktförhållandet mellan parterna har förändrats och arbetsgivaren är inte längre den som med självklarhet har övertaget. Under anställningen föreligger en lojalitetsplikt vilket betyder att arbetstagaren måste vara lojal mot sin arbetsgivare och därför inte kan bedriva konkurrerande verksamhet eller utföra andra illojala handlingar. När anställningen avslutas upphör även enligt huvudregeln lojalitetsplikten och arbetstagaren är fri att nyttja sin kunskap hur denne vill. Här uppstår problematik, eftersom kunskap är en viktig ekonomisk tillgång för arbetsgivaren och om kunskapen sprids till konkurrenter kan skadan bli stor. Det är ett problematiskt område att reglera i lag eftersom en konkret och allmänt delad definition av vad är skyddsobjektet inte existerar. Komplexiteten ökar ytterligare eftersom begreppet är kontextberoende och en definition blir därför svår att enas kring. Lagen om skydd för företagshemligheter definierar en företagshemlighet som information i en näringsidkares affärs- eller driftförhållanden som denne avser att hålla hemlig. Den definitionen är utgångspunkten för vad som får skyddas, vilket även återfinns i det nya avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Företagens skyddsobjekt - kunskap - är en immateriell tillgång men berör även andra rättsområden såsom arbetsrätten och konkurrensrätten. Rättsområdena bygger på kolliderande intresseavvägningar. Arbetsrätten avser exempelvis att skydda den enskilda arbetstagaren medan konkurrensrätten främst skyddar arbetsgivaren och dess position på marknaden. I gränslandet uppstår det därför ofta problematik. Ett samlingsbegrepp som ofta används för att beskriva företagsintern kunskap är know how. Begreppets definition är vid och skiftar beroende på vem som frågas Internationella försök för 5 att få till en gemensam definition har gjorts men med föga framgång vilket även återfinns i EU:s försök till reglering kring detsamma. I dagens globaliserade samhälle är en sådan gemensam definition en viktig faktor ur konkurrenshänseende. Vår rapport syftar till att utreda de rättsliga förhållandena och besvara vad för slags kunskap en arbetsgivare i Sverige har rätt att begränsa hos en tidigare anställd. Samt, hur detta kan påverka individens utvecklingsmöjligheter och hur arbetsmarknaden kan komma att påverkas. För att kunna besvara syftet krävs redogörelse av gällande rätt men en del i uppsatsen ägnas åt att presentera den rådande samhällsdebatten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)