Fyller de lagliga graffitiväggarna i Västerås och Norberg sitt syfte som brottsförebyggande föremål?

Sammanfattning: För att förebygga klotterbrott upprättade Västerås år 2012 och Norberg år 2002 varsin laglig graffitivägg. Denna studie undersöker med hjälp av klotterbrottsstatistik huruvida en minskning i antal anmälda klotterbrott har skett i kommunerna efter att väggarna upprättades. Datan har analyserats genom Z-tester. Västerås har delats in i tre områden med olika avstånd till väggen. Indelningen har gjorts då hypotesen i denna uppsats är att det har skett en minskning i antal anmälda klotterbrott i Område 2 och Område 3. Resultaten för Västerås visar en signifikant minskning i antal anmälda klotterbrott i Område 2 och 3, men däremot ingen signifikant minskning i väggens närområde. I Norberg har det skett en signifikant ökning i anmälda klotterbrott de första fem åren efter att graffitiväggen upprättades, men ingen signifikant ökning de senaste fem åren. Slutsatser som kan dras är att den lagliga graffitiväggen i Västerås möjligtvis har fyllt sitt syfte som brottsförebyggande föremål i Område 2 och 3 men inte i väggens närområde. I Norberg verkar väggen inte ha gett någon klotterförebyggande effekt de första fem åren efter att väggen upprättades.