Kommunikation om kulturarv - en studie om ungdomars erfarenhet av och intresse för historiska miljöer

Sammanfattning: Historien, nuet och framtiden tillhör människan. Hur tänker unga människor om historiska platser i deras närmiljö? Museum och besökscentra i västvärlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjälp för att på nya sätt presentera sina utställningar och för att nå nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utställningar både i besökshallar och på webbsidor på Internet. Kan ungas intresse påverkas av hur kulturarvet kommuniceras? Jag har valt att titta på hur deltagare från kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via två olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberättande. Det handlar dels om ett nordiskt samverkansprojekt, Interregionalt KulturOplevelses Netvaerk (IKON)1 samt ett interdisciplinärt projekt, Digitala tidsresor2. Båda projekten fokuserar på att utveckla historiska visualiseringar med hjälp av innovativ teknik. Jag har gjort en studie bland gymnasieungdomar i Kungälv för att ta reda på deras erfarenheter av tidigare besök i lokala kulturarvsmiljöer och för att undersöka deras behov av besöksmiljö i ett framtida besökscentra på Fästningsholmen. Ungdomarna uttrycker olika motiv till att de besökt historiska miljöer. Utifrån olika behov och olika upplevelser har de skapat sin egen en uppfattning om vad Bohus fästning har att erbjuda. Intresset varierar när det gäller att ta del av det kulturarvet. Övervägande är dock att ungdomarna intresserar sig mer för nuet och framtiden än för historien. De vill gärna se en koppling till nuet i historiska sammanhang. Deras tankar skiljer sig åt både i fråga om inställning till historiska miljöer och till att använda ny multimodal teknik i presentationen av historia. Ungdomarna genomförde en användartest av Digitala tidsresors flashapplikation som visar arkeologisk och kulturgeografisk information i Göta älvdalen. De gav sina synpunkter utifrån olika fokus, några tittade mer på design och andra på innehåll. Det jag kan se förenar ungdomarna är deras intresse för att använda bilder i presentation av historia. Ungdomarnas uttalade intresse för tillgång till fler presentationer av historia med hjälp av bild och film, har stöd i tidigare forskning3. Det framkom att ungdomar inte var några vana besökare av kulturarv och kulturmiljöer på sin fria tid. De flestas upplevelser av historiska miljöer var relaterade till skolan och i ett par fall till familjen. I studien ingår även litteraturstudier av forskning inom pedagogik och museipedagogik. Den forskningen visar på behovet av att samarbeta mellan olika kulturinstitutioner för att öppna kulturarvet för fler användare än de redan vana.