Jämställda urbana aktivitetsytor för ungdomar : en fallstudie av Rosens Rosens röda matta i Rosengård

Detta är en Magister-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Rosens röda matta är en aktivitetsyta och mötesplats längs med ett stråk som förbinder de centrala delarna av Malmö med stadsdelen Rosengård. Malmö stad tog initiativ till platsen för att främja unga kvinnors möjligheter att mötas och vara fysiskt aktiva i det offentliga rummet. En medborgardialog med 13 tjejer/unga kvinnor från området startades 2011 där de fick möjlighet att påverka den fysiska utformningen med utgångspunkt från sina intressen och detta resulterade i en plats för musik, dans och scenframträdande. Syftet med studien är att undersöka vad Rosens röda matta betyder för barn och ungas möten, lek och fysiska rörelse, hur platsen fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv och diskutera vad detta i förlängningen betyder för deras känsla av förankring och hemhörighet i området. För att svara på frågan har ett antal metoder använts. Studien är genomförd som fallstudie med observationer på plats och deltagande vid förvaltningsmöten. Huvudmetoden var intervjuer som har genomförts vid gåturer med tjejer och killar som brukar ytan. Totalt genomfördes fem intervjuer med barn och ungdomar i grupp under våren 2015. Dessa intervjuer redovisas som berättelser vilka beskriver hur barnen använder ytan och vad den har kommit att betyda för deras lek och umgänge. Resultaten visar att ytan uppskattas som mötesplats av både killar och tjejer i alla åldrar, men att de äldre tjejer som platsen var planerade för tycks använda den för fysiskt aktiva aktiviteter i lägre utsträckning än yngre tjejer. Platsen är bäst uppskattad när många barn samlas och använder ytan tillsammans. Resultatet visar även att platsens placering uppfattas som neutral plats i förhållande till olika delar av området som bjuder in alla och är jämställd mellan killar och tjejer. Platsen har en framträdande plats i barn och ungas upplevelse av området där de känner en stolthet i att ”äga” ytan inom stadsdelen. Avslutningsvis diskuterar uppsatsen vilken roll platsen har för socialt kapital och möjligheterna för platsen att bidra till barn och ungas samhörighet i området, deras identitet och platsanknytning. Som bäst fungerar ytan vid större event då hela eller delar av stadsdelen dukar upp till fest och samvaro för alla medborgare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)