Kodens regler om internkontroll : Behövs de för finansiella institutioner?

Detta är en Kandidat-uppsats från Företagsekonomiska institutionen

Författare: Bakiye Duzgün; Camilla Annerling; Rikard Wass; [2006]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar. I teoriavsnittet diskuteras förtroende samt för och mot argument beträffande reglering. Teorier om bolagsstyrning samt regelverk som reglerar bolagsstyrning nämns även. Empirin har varit utgångspunkt i analysen. Sedan har teorier och regelverk applicerats som något att jämföra de empiriska slutsatserna mot. Representanter från två banker och två försäkringsbolag har intervjuats. Intervjuer har även gjorts med en expert inom Svensk Kod för Bolagsstyrning samt en konsult som arbetar med internkontroll och implementering av Koden. Intervjuerna har byggts upp utifrån fyra problemområden inom Koden: ”Problem - Behov – Nytta - Problemlösning.” Informationen som erhållits från respondenterna har sedan sammanställts inom respektive problemområde. Slutsatser: Kodens regler om internkontroll avseende finansiell rapportering, har varit nödvändiga för i synnerhet försäkringsbolagen. Vi har en känsla av att Koden bidragit till att förbättra arbetet med den interna kontrollen. Den har strukturerat upp och organiserat arbetet med riskhanteringen. Riskanalysen har nu blivit ett viktigare instrument i arbetet med den interna kontrollen. Det har blivit ett ökat fokus på identifiering och bedömning av de risker som är viktigast. Företagen har även blivit bättre på att dokumentera den interna kontrollen. Kodens regler har däremot haft en annan betydelse för bankerna. Där har den inte varit lika nödvändig, då de hävdar att de har god internkontroll och att arbetet med den interna kontrollen inte direkt förändrats i och med införandet av Koden. Vi är dock osäkra på huruvida deras interna kontroll verkligen är god. Den risk vi ser med Kodens regler om internkontroll, är att kostnaden kan komma att överstiga nyttan. Detta beroende på hur revisorernas ramverk för granskning av internkontrollrapporten utformas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)